– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Kyrka. Närpesborna har nu en direktkanal från kyrkan till sin tv-apparat. Genom en robotkamera i kyrkan kan de följa gudstjänsterna hemma i tevesoffan. I söndags inleddes sändningarna. 7.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det är fortsättningsvis tillåtet att läsa bordsbön i grundskolorna i Karleby, Kronoby och Jakobstad. I skolorna verkar man ta beslutet med jämnmod. 7.9.2010 kl. 00:00

Världen. En färsk internationell gallupundersökning visar att religionen betyder mest för människor i fattiga länder och minst i västvärlden. 6.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Radering, omvandling eller blockering – vad händer egentligen med våra profiler på Internet efter att vi dött? 5.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Okunskap, ointresse för kyrkan och studier på annan ort verkar vara de största hindren för ungdomarna att ställa upp i församlingvalet i höst. Som bäst pågår slutspurten på nomineringsarbetet i församlingarna. 4.9.2010 kl. 00:00

Människa. Bo Holmberg hör till våra mesta debattörer. – Tusen tvåhundra debattinlägg i tiotalet tidningar, under 47 års tid. 3.9.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. När Jaro gör mål på Centralplanen i Jakobstad hörs publikens jubel långa vägar över stan. Man får en bra uppfattning av utgången av matchen utan att man behöver befinna sig ens i närheten av planen. Det går bra att följa med matchen även under ett pågående möte i församlingshemmet, för jublet tränger in genom väggarna. 3.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Det blåser kraftiga centraliseringsvindar inom den kyrkliga förvaltningen. Resultaten av dem tar nu form och skepnad i rask takt, med tekniska, ekonomiska och personalpolitiska argument. 3.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Åbo ärkestift har tre kandidater att välja bland då det väljer ny biskop. Nomineringstiden avslutades måndagen den 30 augusti 2010. 1.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bästa bloggare och läsare! Torsdagen den 2 september ligger kyrkpressen.fi tillfälligt nere på grund av ett större underhåll. 31.8.2010 kl. 00:00

Kultur. Nu inbjuds alla barn att skicka in teckningar till Kyrkpressen. Den här gången gäller det att teckna Jesus som går på vattnet. 31.8.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Mäkinen och minister Wallin uppmanade unga att delta i församlingsvalet vid kampanjstarten inför valet. - Nu har de unga en chans att få sina röster bättre hörda i kyrkan, sade Mäkinen. 30.8.2010 kl. 00:00

Världen. Uppsala universitet har antagit 37 500 studenter i höst, men bostäderna räcker inte åt alla. Nu upplåter EFK-församlingen Korskyrkan i Uppsala sina lokaler åt ett tjugotal studenter. 30.8.2010 kl. 00:00

Kyrka. I höstens församlingsval får fångar för första gången delta i förhandsröstningen, rapporterar Helsingin Sanomat. 29.8.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkostyrelsen vill bevara de nuvarande elva årsveckotimmarna i undervisning i den egna religionen. Enligt Kyrkostyrelsen förverkligar den nuvarande undervisningen i livsåskådning förpliktelserna i den nationella lagstiftningen och internationella avtal på ett bra sätt. 28.8.2010 kl. 00:00

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00