– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Allmän info. 19.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Diakoniarbetarna i Vasa svenska församling vill vara tillgängliga också utanför centrum. Under två månader har de stöd av en väktare, men hur säkerheten på mottagningarna garanteras efter det är ännu öppet. 19.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Fontana Media, det förlag som ger ut bland annat Kyrkpressen, har fattat beslut om att sluta leverera läromedel. 19.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kaplan Markus Saarinen har fått en skriftlig anmärkning av sin förman.  Orsaken är arbetsvägran i samband med biskop Björn Vikströms visitation. 18.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vid söndagens prästvigning i Borgå domkyrka fick stiftet fem nya präster. 18.1.2011 kl. 00:00

Kultur. När författaren Philip Pullman reser runt och gör reklam för sin bok The Good Man Jesus and the Scoundrel Christ göra han det beskyddad av säkerhetsvakter. 17.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. På tisdagen inleds den ekumeniska böneveckan för enhet. 17.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Kyrkan är starkt engagerad under Åbos år som Europas kulturhuvudstad. Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet är den största enskilda programproducenten under kulturhuvudstadsåret 2011, rapporterar Kotimaa24. 16.1.2011 kl. 00:00

Insändare. Detta behöver inte komma i tidningen! Men, vi är några blggare i Sverige som verkligen uppskattat möjligheten att speglas in på Kyrkpressens blogglista. Nu tycks den möjligheteh ha tagit slut - vilket är så tråkigt. Min blogg "stillsam" har haft fler läsare i Finland än i Sverige!   Går det att få fart på speglinge skulle det verjkligen uppskattas. Men det är inte så lätt att veta vem man ska skriva eller maila till. Jag har t o m skrivit ett blgginlä'gg om att min blogg blivit osynlig.   Lars B Stenström 14.1.2011 kl. 00:00

Teologi. Konfirmanderna i Danmark, Norge, Sverige och Finland speglar den kluvna nordiska lutherska kyrkligheten. 14.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. I Helsingin Sanomats nekrolog över Eveline Fadayel framgår det att utvisade farmodern under tre månader fick fristad i Lintula kloster i Heinävesi, rapporterar Kotimaa24. 14.1.2011 kl. 00:00

Människa. Ann-Mari Audas-Willman har funderat på att bli präst sedan hon var liten. På söndag går den gamla drömmen i uppfyllelse. 14.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå överklagar inte bakläxan från Helsingfors förvaltningsdomstol i fråga om kyrkoherden i Mariehamn. 13.1.2011 kl. 00:00

Insändare. Odödlighet Bibeln NT1 Kor. 15:53 Det oförgängligamåste ikläda sig odödlighet (Sanningens Ande). 12.1.2011 kl. 00:00

Insändare. Odödlighet Bibeln NT1 Kor. 15:53 Det oförgängligamåste ikläda sig odödlighet (Sanningens Ande). 12.1.2011 kl. 00:00

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00