De växte upp, men smärtan består

film.

Filmaffischen visar en pojke i dunklet framför en kyrkas fönster där ljuset skiner genom de praktfulla glasmålningarna. Så är också I Guds namn en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas.

14.11.2019 kl. 11:02

Pojken på filmaffischen föreställer ett av de många barn som utsatts för sexuella övergrepp inom katolska kyrkan. Filmen berättar om hur några av dessa offer hittar varandra efter att en av dem – Alexandre – försöker ställa kyrkan till svars för att den lokala kardinalen inte ingripit och för att prästen som begått övergreppen fortfarande jobbar med barn.

Flera av prästens offer bildar en förening för att arbeta vidare med frågan. Genom filmen, som är en fiktiv berättelse baserad på verkliga händelser, får vi lära känna flera av personerna i föreningen. Parallellt med att berättelsen rör sig kronologiskt framåt, refererar e-postväxling med anställda inom kyrkan eller händelser kring rättsprocessen, får vi se hur männen i föreningen får stöd eller blir utan stöd från sina partners, hur de närmar sig ämnet eller försöker ta avstånd från det.

Vi möter pojkar som växt upp till män, men som i mötet med minnena slungas tillbaka till de barn de en gång var.

Övergreppen och förövaren har de gemensamt, likaså såren och de svåra samtalen med föräldrarna som så ofta handlar om frågan: vad visste ni, varför ingrep ni inte? En av filmens stora styrkor är att den porträtterar kollektivet, gruppen av män som delar erfarenheter men har olika sätta att hantera dem. I Guds namn visar hur de samlas i gemensam kamp – men också hur deras olikheter leder till slitningar och utmaningar och hur övergreppen inte är det enda som definierar dem.

En av de personer som får störst utrymme i filmen är fembarnsfadern Alexandre som säger att han fortfarande tror på Jesu kärlek, är en aktiv kyrkobesökare och kämpar för att kunna hålla kvar sitt andliga hem trots de övergrepp en av dess representanter utsatt honom för.

I bakgrunden finns frågan: Kan man som vuxen hela barndomens sår genom rättsprocesser? Filmen ger inget slutgiltigt svar på frågan, men kanske svaret finns i skildringen av den desperata viljan hos omgivningen att fortsätta blunda. Vare sig offrens familjemedlemmar eller den katolska kyrkan har mandat att bestämma när det är dags att sätta punkt.

Film: I Guds namn

Premiär: 15.11

Manus och regi: Francois Ozon

I rollerna: Melvil Poupaud, Denis Menochet, Swann Arlaud m.fl

Erika Rönngård



Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

Människa. Adventstiden är en förberedelsetid. Liksom påsken är den därför också en fastetid, som varar ända fram till juldagen. 27.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Sillburkar, glans och guld, en stjärna? Kom glad och hjärtevarm är en bok om julen – så som vi minns den, saknar den, söker den. 26.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Rimstafetten slingrar vidare mellan både handfasta och livsdugliga paket. 25.11.2010 kl. 00:00

Människa. Fredrika Sundén studerar journalistik i Helsingfors och är kyrkligt förtroendevald i Pernå. De östnyländska rötterna sitter djupt liksom tron på ordets makt. 25.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. En natt som denna går mina tankar osökt till Robert Lamm, en av mina favoritlåtskrivare på sjuttiotalet. Han vakade, liksom jag, en natt och försökte vara kreativ. Fast huvudet börjar snurra och man förlorar greppet om tiden. 25.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Ångerns roll i vår tid har krympt. Det finns inget vackert och attraktivt i den. 25.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. De flesta som skriver ut sig ur kyrkan är unga. I svenskspråkiga församlingar är utskrivningsivern inte lika stor. 24.11.2010 kl. 00:00

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35