Andreas Nykvist är med i Kristna brväringsgruppen och "diggar" stämningen på Höstdagarna.

Höstdagarna gör avtryck

Höstdagarna.

Bra stämning! Kul! Råddigt! Gemenskap! Så säger ungdomarna själva när de kommenterar Höstdagarna. En samling som lockat kring 600 deltagare till Toijala också i år. Och biskopen bidrog med att berätta något som gjorde alla helt tysta.

2.11.2019 kl. 17:24

– Det är stämningen här som gjort att jag är här för fjärde året i rad. Gemenskapen är helt otrolig. Människor är öppna och välkomnande. Du kan gå fram och prata med vem som helt och kanske få en kompis för livet, säger Walter Wallén som är en av programledarna i år.

På programmet finns workshops, andakter, mässor, fritid och kvällsshower med bland annat olika band.

Han ser fram emot eftermiddagens programpunkt.

– Vi har en ny biskop som ska vara på scen. Få se hur Bo-Göran Åstrand gör sig. Björn Vikström har kastat sig in i programmet tidigare år och bjudit på sig själv. Om vi har velat göra en video med honom så har han sagt: Okej, vad ska jag göra?

Det är lite nervöst att vara programledare.

– Men säger man lite fel så är det inte hela världen. Publiken här är väldigt förlåtande så det känns tryggt.

Wallén blir avbruten mitt i intervjun av ett gäng ungdomar som kommer och anmäler sin kompis till Open stage. Vi har en frivillig, utbrister de!

– Ni har ett offer, säger Walter Törnwall med lidande min.

Men han lovar ställa upp och uppträda när scenen är öppen för frivilliga stjärnor.

Vad ska du uppträda med?

– Stand up. Jag ska berätta torra vitsar säger han.

Biskopen som ensam skolpojke

”BeeeGeeee!” ekar det på stora scenen och femhundra ungdomar ropar och tjoar när Bo-Göran Åstrand äntrar scenen likt en rockstjärna med hårdrock dundrande i högtalarna. Programledarna utklädda till Teletubbies välkomnar honom .

Biskopen berättar lite om sig själv, att han växte upp på en svinfarm, och att han tyckte så mycket om grisarna att han gav dem namn.

– Det blir nog ingen svinfarmare av Bo-Göran, hörde jag min pappa säga en gång. Men jag har aldrig ångrat mitt val att bli präst.

Bo-Göran Åstrand berättar om två personer som gjort avtryck, temat för årets Höstdagar, på honom. Av sin farmor fick han viktiga livsvisdomar.

– Hon sa så här: Kom ihåg! Gör aldrig skillnad på människor för alla är lika mycket värda. Och du ska inte döma någon för du vet inte hur de har det.

Biskopen uppmanade ungdomarna att inte heller döma sig själva.

– Stanna upp någon morgon när du gör dig i ordning för skolan, och säg till dig själv: Jag är fin!

Det är knäpptyst i salen när biskopen berättar om sin tid i Sursik högstadium i Pedersöre. På skärmen bakom honom visas ett foto på skolbyggnaden.

– Det där regnskyddet ni ser på bilden, där finns ett långt, brunt järnrör. På det järnröret satt jag ensam, rast efter rast. Jag minns hur asfalten såg ut, hur buskagen och blommorna såg ut, för jag satt och tittade på allt varje dag. Jag tittade också på alla de andra som pratade och skrattade och var tillsammans.

Men en dag hände något.

– Efter nästan ett år satte sig en kille bredvid mig. Han frågade från vilken by jag kom och vi pratade lite. Sedan gick han, och jag tänkte att det var ju roligt att få prata en stund. Men nästa dag kom han tillbaka, och så fortsatte det rast efter rast. Jag fick komma med i hans gäng. Och jag minns tydligt dagen då han kom hem till mig och hälsade på, hur han satte sig bredvid mig i skolbussen. Det var första gången på väldigt länge som någon satt bredvid mig. Jag tror inte att jag skulle stå här i dag om han inte hade kommit och satt sig bredvid mig på det där järnröret. Du kan göra avtryck i någons liv, om du inte gör skillnad på människor och om du inte dömer.

Biskopen fick rungande och långa applåder.

Närpesbor överallt

Från Närpes har kring 100 ungdomar kommit ner till Toijala och Höstdagarna. Ett gäng närpeskillar ska strax delta i eftermiddagens workshop. De ska gymträna. Som på många ungdomsjippon så är nattsömnen inte högprioriterad.

– Jag har sovit en timme i natt ungefär, säger en av dem.

Varför så lite?

– Vi hade fullt upp med annat, film och sånt, säger han finurligt.

”Bra sjack, bra stämning!” tycker de om Höstdagarna så här långt. ”Jo!”, svarar de med en mun på frågan om de tänker komma igen nästa år.

Ett stort gäng flickor, också de från Närpes, deltar i Höstdagarna för första gången i år. De sammanfattar sina intryck så långt med ”Kul, råddigt, mycket folk!”

De har nyss deltagit i två olika workshopar där de fått spela brädspel och lära sig mer om hjälpledarverksamhet.

Musikal och madrasser

Daniel Jakobsson, ungdomsarbetsledare i Matteus församling i Helsingfors, hastar förbi med en madrass i högsta hugg.

Hur går det?

– Stressigt, svarar han och skrattar.

Han har dessutom hunnit skriva en musikal före Höstdagarna. Den har namnet Avtryck. Musikalen övas in av ungdomar i workshoppar under lördagen och framförs på söndag.

– Den handlar om en tjej som har Avici som idol och hur hon påverkas av hans död. Musikalen bygger på hans låtar, säger Jakobsson.

Beväringar

Dagens lunch är lasagnette. Det är sorl, skratt och slammer med bestick kring långborden när hundratals ungdomar äter sig mätta. Utanför matsalen står Andreas Nykvist från Kristna beväringsgruppen och kollar att alla har höstdagsarmbandet kring handleden. Ingen har försökt smita in utan armband än, försäkrar han.

– Vi är här för att hjälpa talkoarbetarna. Vi hjälper till i köket bland annat.

Han har själv varit vanlig deltagare på Höstdagarna tidigare.

– Jag diggar stämningen här!

Från 200 till 1000 deltagare

Patricia Högnabba sitter i styrelsen för Höstdagarna, som arrangeras av Förbundet kristen skolungdom.

– Jag säger samma sak varje år. Det bästa med Höstdagarna är att de görs av ungdomar för ungdomar. Jag är lika förvånad varje gång att ungdomar kommer redan på torsdag och bär madrasser och stannar längre på söndag och städar undan.

Hon har varit med och arrangerat Höstdagarna i många år och har sett uppslutningen variera.

– Från att deltagarna var nere i 200 för ett antal år sedan fick vi upp antalet till över 1000. Nu har vi kring 600 på plats. Vi måste hålla programmet brett, så här finns allt från andakter och bibelstudier till tv-spel, fotboll och cupcakebakning.

Bo-Göran Åstrand berättade om ett tungt år i högstadiet i Sursik i Pedersöre.
Daniel Jakobsson bär madrasser och skriver musikaler, allt som behövs för en lyckad Höstdagshelg.
En och annan madrass behövs för kring 600 inkvarterade.
Höstdagarna årsmodell 2019 lockar 600 ungdomar till Toijala.
Mat, inte för 5000, men för 600 hungriga unga.
Närpesflickorna deltar för första året: "Kul, råddigt, mycket folk!"
Programledare Walter Wallén tar emot en anmälan till open stage av Walter Törnwall. Matilda Hildén, Alina Hellström och Dessa Grapes tror han klarar sin ståuppshow bra.
Programledarna Axel Falck och Walter Wallén säger att Höstdagspubliken är förlåtande om man gör bort sig.
Sömn har låg prioritet för de här Närpeskillarna.
Talkobjörnen Göran förhöjer stämningen med Robin Wikstedt.
Ulrika Hansson



Rolf af Hällström. Biskop Bo Giertz låter i boken Stengrunden – fortfarande oöverträffad som katekes i romanform – sin unga präst storma mot superiet. I Savonius predikningar kunde folk känna igen husbönder som på hemväg från kyrkan stannade halvvägs på en lönnkrog ”tills de bars ut i vedboden som döda säckar”. Eller vaknade i lansvägsdiket med fötterna fastfrusna. 14.2.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Mark Twain skrev på sin tid boken om kapten Stormfields besök i himlen. Den gode kaptenen kommer några grader ur kurs på vägen dit. Himmelriket visar sig vara en betydligt större historia än kaptenen tänkt.Änglarna får söka en hel del i de himmelska domänerna innan de hittar platsen där Stormfield hör hemma. Den är en avlägsen plätt i de himmelska sfärerna och är bekant under namnet ”Vårtan”. 14.2.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. – Trafiken står p.g.a. ordningsstörningar, sa en uppiven röst över högtalaren och under bråkdelen av en sekund undrade jag om han talade om kyrkan. 14.10.2006 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Jag åkte buss hem sent en kväll. På vägen till Esbo är det inte många som ler. Jag fattar inte varför, det är alltid lika roligt att åka hemåt längs Västerleden. Ändå sitter folk i bussen och ser trötta och slitna ut. Det är Helsingfors som har tärt på dem, hårt. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Då och då ombeds jag hålla diskussionsinlägg, en och annan föreläsning, presentationer eller annat publikt. För att om möjligt väcka intresse för innehållet och budskapet tar jag ofta modern teknik till hjälp. Det vill säga datorn och dataprogram, med vars hjälp det är tämligen lätt att skapa visuella helheter som kompletterar den muntliga framställningen. 14.2.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Alltid då nånting är riktigt bra är man rädd för att det ska sluta illa. 14.2.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. En elektronisk stegmätare kanske? Eller hellre en navigatör för bilen? Provade en i somras och imponerades storligen av rösten som exakt lotsade mig till rätt adress i Skövde.Risken är stor för beroende, så man inte vet hur man tar i en karta. Som när räknedosorna kom och folk tappade förmågan att räkna i huvudet.Nej, jag väntar på mobiltelefonins nästa steg. Den elektroniska riskmätaren. Den som säger vad som verkligen är farligt eller inte. 14.2.2007 kl. 00:00

. Kvinnor, barn och arbetsliv tycks vara en inte allt för lättlöslig ekvation. De finska förstföderskorna blir äldre och äldre och antalet barn per familj minskar. Det rätta tillfället att skaffa barn planeras in med hjälp av noggrann kalkylering. Några har tur och lyckas bli föräldrar enligt tidtabellen medan barnen för andra aldrig infinner sig. Barn är allt mera någonting man skaffar sig och allt mindre något man får. 14.2.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Hur sätta brasilianare, argentinare, tyskar och fransmän i rätt ordning? Och när är det dags för Afrika? Straffsparkar är knappast tekniken som kardinalerna i Sixtinska kapellet väljer för att slippa sätta halm i brasan med valsedlar för den berömda svarta rökens skull. 14.2.2007 kl. 00:00

. Något omvärlden under min livstid frenetiskt försökt lära mig är att fånga stunden. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Suomen Kuvalehtis chefredaktör, teologie magistern och prästen Tapani Ruokanen, bjuder i nr 49/2006 (kolumnen Jälkiruokanen) på en otrolig soppa med anledning av biskopsvigningen i Borgå stift. Det som fick honom att helt glömma recept och god smak var att vigningen av Gustav Björkstrand gick på svenska. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Det var en mörk och kulen kväll innan snön ännu hade kommit då vi körde in på gården till Hemmala, vårt fritidsställe i Keuruu.  I ljuset av strålkastarna såg marken på en sidan uppfaren ut som ett nyss uppgrävt potatisland och på andra sidan syntes bilspår som – det var jag övertygad om – skulle visa sig gå över våra samma sommar planterade rosenbuskar. 14.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. I en lång rad går vi längs rälsen med våra väskor. Synen väcker bilder av flyktingvandringar på film. Men nu är det bara Pendolinotåget som har fått något fel och slagit ut strömmen mellan Hyvinge och Tavastehus. 14.2.2007 kl. 00:00

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56