Stefanie Lindroos är färsk församlingssekreterarvikarie i Matteus församling.

Cirklar sluter sig

Kyrka.

"Långa, djupa diskussioner, gemenskapen, ön där omvärlden försvinner. Något nytt och spännande, men ändå så tryggt."

27.6.2019 kl. 00:01

Det är sommaren 2009. Jag har precis gått ut nian, hela grundskolan är över. Jag väntar med skräckblandad iver på att få höra om jag kommit in till Brändö, mitt gymnasieval nummer ett. Framtiden ser öppnare ut än någonsin förr.
Det är ett år sedan jag för första gången kände en riktig koppling till kyrkan, då jag gick skriban. I församlingen jag hela mitt liv hört till men aldrig vetat något om, på ön som min pappa, faster och kusin alla berättat häftiga historier om från sina egna skriftskolläger. Det är ett år sedan jag på Lekholmens klippor för första gången började fundera på om jag tror och om jag gör det, varför och på vad.

Jag ska jobba som hjälpledare. Hjälpis. Jag vet fortfarande inte om jag tror på Gud eller om kyrkan är något jag vill inkludera i mitt liv, men jag vet att jag en gång till vill uppleva det jag var med om sommaren innan. Långa, djupa diskussioner, gemenskapen, ön där omvärlden försvinner. Något nytt och spännande, men ändå så tryggt.

Det är sommaren 2019. Tio år sedan jag jobbade min första sommar som hjälpis i Matteus församling. Jag sitter vid skrivbordet som sakta men säkert börjar fyllas av överstreckade to-do-listor och felutskrivna programblad, i kansliet jag passerat så oändligt många gånger under åren som gått. Jag sörplar redan kallnat kaffe ur Muminmuggen jag fick av min mamma som gåva och ler. Om Osynliga Ninni var synlig är jag säker på att hon skulle le tillbaka.

Cirklar har en tendens att sluta sig, på de mest oväntade sätt.

Stefanie Lindroos är färsk församlingssekreterarvikarie i Matteus församling.

Hennes favoritplats i stan är alla små skogsgläntor i östra Helsingfors.

Stefanie Lindroos



Mest läst

    Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

    jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

    vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

    Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

    kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

    Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

    ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

    podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

    VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

    HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

    Mest läst