"Kvinnliga sökanden var mer kompetent" – val av chef till Kyrkostyrelsen väcker kritik

kyrkostyrelsen.

Skarp kritik riktas mot valet av hög chef till Kyrkostyrelsen. De som anser att den kvinnliga sökanden var klart mer kompetent luftar misstankar om diskriminering. Samtidigt undrar en del om det var fel åsikt i vigselfrågan som avgjorde valet.
"Alla i plenum gjorde sin egen bedömning", säger ärkebiskop Tapio Luoma.

24.5.2019 kl. 10:06

Kyrkostyrelsens plenum valde på onsdag teologie magister Petri Määttä till ecklesiastikråd och chef för Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. Määttä fick 7 röster och teologie doktor Aulikki Mäkinen, som har skött tjänsten sedan årsskiftet, fick 5 röster.

Beslutet har väckt kritik och misstankar om diskriminering.

Åsa A Westerlund, som sitter i Kyrkostyrelsens plenum, var mycket förvånad över att föredragningen föreslog Määttä framför Mäkinen för tjänsten. Efter diskussionen och valet lämnade hon tillsammans med Kalervo Salo och Tarja Kantola in en avvikande åsikt till protokollet.

– Vår uppfattning om dem som sökte tjänsten var att Aulikki Mäkinen var den som hade större behörighet och kompetens. Vi uppfattade inte att man kunde välja en person till den här tjänsten som var mindre kvalificerad.

Det kan vara fråga om diskriminering på grund av kön, skriver de i den avvikande åsikten.

Petri Määttä är chef för diakoni och själavård i Lahtis kyrkliga samfällighet. Aulikki Mäkinen är kyrkoherde i Männistön seurakunta, men sköter nu tillfälligt tjänsten som chef för verksamhetsavdelningen.

– Det största problemet är att man inte tillmätte speciellt mycket tyngd till Mäkinen, dels för hennes akademiska kompetens, dels för hennes ledarskapskompetens med tanke på att hon varit kyrkoherde i många år, säger Westerlund.

Verksamhetsavdelningens chefspost blev ledig när den förra innehavaren, Pekka Huokuna, valdes till kanslichef för Kyrkostyrelsen. Det var kanslichef Huokuna som föredrog ärendet för Kyrkostyrelsens plenum på onsdagen.

Pekka Huokuna säger till Kyrkpressen att de sökandes meriter värderats utgående från de kriterier som nämndes när tjänsten utannonserades.

– Doktorsexamen var inget krav. Den beaktades dock som en tilläggsmerit i jämförelsen av de sökande. Erfarenheten som kyrkoherde noterades också med beaktande av tjänstens karaktär. Det väsentliga är att de bedömningar och avvägningar som föredraganden gjort är öppna så att beslutsfattarna har kunnat göra sina egna bedömningar utgående från dem.

Ärkebiskop Tapio Luoma är ordförande för Kyrkostyrelsens plenum. Han säger att det både i beredningen och i diskussionen i plenum handlade om en helhetsbedömning av de sökande.

– Medlemmarna i plenum gjorde sina egna bedömningar och beslut utgående från det material som presenterades och den diskussion som fördes, säger Luoma.

Åsa A. Westerlund berättar att intervjugruppen som beredde ärendet var handplockad. Den var inte vald av Kyrkostyrelsens plenum, och det var inte heller plenum som bestämde kriterierna för vad som söktes.

– Till god förvaltningspraxis hör att den enhet som väljer till en tjänst också är med i beredningen på det sättet att man kan påverka hurdan person det är man söker, säger hon.

Både ärkebiskopen och kanslichefen hänvisar till att de allmänna behörighetskraven för tjänsten är fastställda i Kyrkostyrelsens instruktion. När tjänsten utannonserades definierade Kyrkostyrelsens ledningsgrupp vilka övriga kriterier som efterfrågades hos de sökande.

– De särskilda förutsättningarna för den här uppgiften grundar sig på de linjer som plenum slagit fast om hur Kyrkostyrelsens arbete skall utformas under de kommande åren, säger Huokuna.

– Vad gäller rekryteringsgruppen så ingick i den både en representant för Kyrkostyrelsen ledningsgrupp och en representant från plenum. Det här slogs fast efter en diskussion med ärkebiskopen som är ordförande för plenum.

Påverkade åsikten i vigselfrågan?

I diskussionerna efter utnämningen har frågan ställts om det fanns andra orsaker till att Mäkinen inte valdes – till exempel en positiv inställning till samkönad vigsel.

– Mäkinens åsikt i vigselfrågan är tydlig. Det spekuleras i att det kan ha påverkat beslutet, säger Åsa A. Westerlund.

De här spekulationerna tar stöd i två par siffror. I november när kyrkomötet valde Pekka Huokuna till kanslichef var Aulikki Mäkinen hans motkandidat för den posten. Huokuna vann då med rösterna 58–47. Siffrorna är nästan identiska med hur rösterna föll i frågan om att utvidga kyrkans äktenskapsbegrepp: 59–46.

– Är det så att man nu systematiskt blockerar tillträde till de högsta tjänsterna utgående från synen i vigselfrågan? Jag förstår att den frågan kommer fram i diskussionerna, säger Westerlund.

Enligt henne är det obegripligt att Mäkinen från att ha varit andra kandidat till Kyrkostyrelsens högsta post nu plötsligt inte skulle vara bäst lämpad att leda verksamhetsavdelningen.

Utöver formella behörighetskrav betonades i ansökningskriterierna bland annat erfarenhet av förändringsledarskap. Till Määttäs meriter räknas att han verkat som ansvarsperson inom förvaltningsstrukturprocessen i Lahtis kyrkliga samfällighet.

Westerlund konstaterar att sådana kompetenser är svåra att mäta. För dem som anmälde avvikande åsikt vägde det tyngre att Mäkinen länge varit aktiv i diskussioner om kyrkans framtid, genom kyrkomötets framtidskommitté och i Kyrkostyrelsen.

Aulikki Mäkinen har berättat att hon tänker överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen.

– Att överklaga är en konsekvent följd av det här valet, säger Westerlund. Problemet är att det dröjer så länge innan svaren kommer. Frågan om vem som ska sköta arbetet under tiden är öppen.

Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelningen sköter kyrkans gemensamma verksamhet, vilket bland annat handlar om att utveckla och stöda församlingarnas arbete. Avdelningens chef är en nyckelperson i den omorganiseringsprocess för att möta framtidens behov som kyrkans centralförvaltning nu är inne i.

– Att avdelningen är i limbo när det gäller chefskapet är inte en bra sak.

Emelie Wikblad



Ledare. Ärkebiskop Jukka Paarma har i olika sammanhang den senaste tiden lyft fram såväl det kollektiva som det individuella ansvaret under dåliga tider. 5.3.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. När jag bjuder gäster så anstränger jag mig så mycket att bjuda på något riktigt gott att jag sällan är nöjd med resultatet. Det är för lite salt eller för mycket kryddat eller tvärtom. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. I 40 år har Kyrkans forskningscentral försett kyrkan med uppgifter om hur det står till internt, hur omvärlden ser ut i ett kyrkligt perspektiv och hur omvärlden ser på kyrkan. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett fyra meter långt hus uppbyggt av parförhållandets olika delar, står på torget i Lahtis 6–8 mars. 3.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Under det närmaste året grundas ett antal IT-centraler för församlingarnas bruk. 3.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma föreslår att den evangelisk-lutherska kyrkans del av samfundsskatten utökas.   2.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Då jag var liten bad jag aftonbön. Av rädsla naturligtvis, annars skulle det gå åt illa. (Åt h-e bokstavligen skulle man kunna säga). Det var vad vi lärde oss i söndagsskolan. Så jag kämpade på kväll efter kväll.  Så småningom märkte jag att bönen aldrig hjälpte. Det vill säga, det jag bad om slog aldrig in. Jag vågar påstå att en önskan i en bön har aldrig slagit in för någon på jorden levande människa någonsin. Så kanske bönen är något annat. Det kanske inte är en bön utan en slags ”lovsång”? Skulle det vara mera rimligt om det hette lovsång. I bönen finns det och en anda av att Gud är lite oberäknelig och småelak och kan rätt som det är komma med hemska straff om humöret inte är på topp. Därför gäller det att blidka Gud med bönen så att det inte händer något. Men man är aldrig riktig på säkra sidan. Vad som helst kan hända. Som ni förstår är jag inte troende, därav dessa lite naiva funderingar.     1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under våren väljs två nya kyrkoherdar i Borgå stift. I dag provpredikar den första inför valet i Johannes församling. 1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hundrastning på begravningsplatser har väckt negativ respons eftersom  det anses som en skymf mot de döda när hundarna rör sig mellan gravstenarna. 28.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatnomineringen i biskopsvalet i Borgå stift inleds fredagen den 6 mars och pågår i två månader. 27.2.2009 kl. 00:00

Människa. Mikael föddes på Luciadagen 2007. När han var två dagar gammal upptäcktes ett biljud i hans hjärta och han fick diagnoserna Fallots Tetralogi, ASD och PDA. 26.2.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag ville jobba i församlingen men med vad? Att  bli diakonissa var inte min grej, då återstod teologi. 26.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hur kan församlingarna stöda folk som permitterats eller sagts upp? 26.2.2009 kl. 00:00

Insändare. Efter att ha läst diverse blogginlägg undrar jag om det finns  någon som kan uttrycka en egen tanke utan att rada upp en hop med bibelcitat.  Känns det otryggt och skrämmande att släppa den fasta och statiska bibelklippan och kasta sig ut i havet och simma på egen hand?  25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beviljat sammanlagt 4 634 514 euro i sammanslagningsunderstöd för åren 2009-2011. 25.2.2009 kl. 00:00

kyrkoherde. Esbo svenska församlings Kyrkoherde Roger Rönnberg avgår med pension i april 2019. Fyra personer vill efterträda honom. 3.8.2018 kl. 15:12

Hundgudstjänst. En friluftsgudstjänst i djurens sällskap påminner om respekten för Guds skapelse. 2.8.2018 kl. 00:00

läger. – Det känns otroligt stort och jätteroligt. Så tycker sommarlägrets grundare Harry Kronqvist då han talar om lägrets 50-årsjubileum. 27.7.2018 kl. 17:11

profilen. Andreas von Bergmann talar varmt för både demokrati och byråkrati inom kyrkan. Dessutom vill han visa att församlingen inte bara är sina anställda, utan vi alla. 31.7.2018 kl. 00:00

Kontroll. Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn? 2.8.2018 kl. 00:00