När pengarna inte räcker till

ekonomi.

Vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar. Gör upp en realistisk budget och förbered dig på otrevliga scenarier. Numera erbjuder också Helsingforsförsamlingarna ekonomisk rådgivning.

9.5.2018 kl. 16:03

– Det som människor frågar mest är hur mycket pengar de ska lägga på olika områden i livet, exempelvis mat. De skulle helst vilja få en färdig budget av oss, säger Mia-Maja Wägar som är ekonomirådgivare på Marthaförbundet.

Det finns egenligen inget rätt och fel svar på den frågan, konstaterar hon.

– En realistisk budget kräver självkännedom. Det är de egna värderingarna och behoven som måste styra den. Det är viktigt att reflektera över egna vanor och vilka resurser man har.

Vem som helst kan drabbas

Livet är oförutsägbart och vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar, betonar Wägar. Sjukdomar, arbetslöshet och inte minst skilsmässor kan sätta hård press på privatekonomin.

Ekonom Mia-Maja Wägar betonar vikten av planering för att upprätthålla en sund privatekonomi. (Pressfoto)

– Även om det är tråkigt att tänka att man kanske kommer att skilja sig eller bli utan jobb så skulle det vara viktigt att våga lyfta upp de här obekväma ämnena och förbereda sig.

I Helsingfors är det ofta de höga boendekostnaderna som kan ställa till det.

– Speciellt för ensamstående föräldrar och singelhushåll. Då blir planering ännu viktigare.

Skamkänslor och hjälpbehov

Det är lättare sagt än gjort att inte känna skam när ens ekonomi fallerar. Och ibland kan det vara svårt att erkänna för sig själv att man har ekonomiska bekymmer.

– Om vi alla skulle bli bättre på att prata om pengar tror jag det skulle vara enklare att också våga be om hjälp, säger Wägar.

Arto Leinonen är projektanställd för en ny satsning på ekonomirådgivning. Man kan få rådgivning via alla församlingar i Helsingfors, också de svenskspråkiga. Närmare hundra frivilliga har utbildats för att kunna hjälpa privatpersoner med att få rätsida på sin pengasituation.

– Låt inte skammen vara ett hinder. Livet behöver inte krisa innan man får hjälp. Ju förr man söker hjälp, desto snabbare lättar situationen, säger Leinonen.

Rådgivarna jobbar i par och man kan få tid till personlig handledning via diakonin i den egna församlingen.

– För att få handledning räcker det med att man upplever sin ekonomiska situation som ångestfylld, säger Leinonen.

Depression kan också vara följden av ekonomisk stress och skulder.

– Det kräver kraft att söka hjälp utifrån, speciellt om man är deprimerad. Det skulle gälla att försöka se sin situation som en utmaning som kan lösas, och sedan fundera på vad som måste göras och vem som kan hjälpa, säger Wägar.

Hon nämner också att kommunerna erbjuder ekonomi- och skuldrådgivning.

– För unga finns också den finskspråkiga chatten ”Kysy rahasta” och så finns Garantistiftelsen som erbjuder bland annat telefonrådgivning på svenska och som kan gå i borgen för lån under vissa premisser.

Fyra tips

Det finns fyra saker för att upprätthålla en sund ekonomi som Mia-Maja Wägar vill lyfta fram.

1. Planera. Håll koll på alla utgifter och gör en realistisk budget som en vägvisare i vardagen.

2. Sparande ger oss möjligheter att göra saker i livet, men ger oss också trygghet. Tänk inte att ditt sparande måste vara exempelvis tio procent av dina inkomster. Lite är bättre än ingenting. En euro om dagen blir 30 euro i månaden.

3. Ha ett klart system för hur och när du betalar räkningar. När du betalat dem och lagt undan lite för sparande ser du vad du har att röra dig med resten av månaden.

4. Var prismedveten och konkurrensutsätt olika tjänster. Försök att tänka på var du kan spara in när du bland annat handlar mat och jämför priser för exempelvis el och telefonabonnemang.

Ekonomirådgivning

  • Ekonomirådgivning kan du få via din församling. Kontakta en diakoniarbetare som lotsar dig vidare.
  • Handledarna är inte nödvändigtvis ekonomiska experter men hjälper dig att se klart på din situation. De har tystnadsplikt.
  • Rådgivningen är kostnadsfri och kräver inte att man är medlem i kyrkan.
  • Mer info på helsingforsforsamlingar.fi.
Arto Leinonen intervjuad i Kirkko ja kaupunki 29.3.2018.
Ulrika Hansson



Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ingå församlings kyrkofullmäktige har godkänt en budget för år 2009, som innebär starka satsningar på framtiden. 9.1.2009 kl. 00:00

flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45