De här korten används i ortodox religionsundervisning i lågklasserna.

Kyrkslätt gjorde fel med religionsundervisningen

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

– Det känns bra att beslutet kom, och att det var tydligt, säger Jarri Vuorio, som väntat sedan förra hösten på att hans yngsta barn ska få den undervisning i ortodox tro han har rätt till.

I mars skrev Kyrkpressen att Vuorio varit missnöjd med att familjens yngsta barn inte längre fick undervisning i ortodox religion. I familjens hemkommun Kyrkslätt hade den svenska utbildningssektorn nämligen tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt, eller till och med önskvärt, att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Vuorio kämpat envist för sin sak. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket. Förra veckan kom Regionförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna, äntligen med sitt utslag i fallet: de delar av lärokurserna som inte till innehållet är lika kan inte undervisas av en gemensam lärare.
– Följande steg är att se hur det blir med undervisningen. Även om skolåret redan har börjat hoppas jag att det ska hända något konkret redan på hösten, säger Vuorio.

Jarri Vuorio är speciellt glad över att utlåtandena både från Diskrimineringsombudsmannens byrå och Utbildningsstyrelsen tydligt pekat på missförhållanden i den gemensamma undervisning i åskådningsämnen som införts i Kyrkslätt.
– När en lärare undervisar alla är det inte möjligt för minoritetsbarnen att få det stöd de skulle få om de hade en egen åskådningslärare. Och Utbildningsstyrelsens utlåtande visar tydligt att även om rubrikerna är likadana är innehållet i det stoff som ska undervisas inte likadant för de olika åskådningarna, säger Vuorio.

Också Milena Parland vid Ad Astra Helsingfors, en förening som stöder skolor i frågor som gäller dialog, mångfald och religion, är nöjd med beslutet.
– Man kan inte hinna med allt som finns i läroplanen om man ska undervisa i tre eller fem olika åskådningar, det kan ju vem som helst förstå. I praktiken dominerar den lutherska läroplanen.

I Kyrkslätt visade det sig att man undvikit att använda religiösa begrepp som till exempel ”dop” och talat om ”namngivning” i stället.
– Det här beror på okunskap. I skolan kan man lära sig om religioner, men man ska undvika att förkunna.
Klagoskriften till Regionförvaltningsverket poängterar att det i praktiken blivit så att man hittat på ett helt nytt ämne i Kyrkslätt.
– Så kan man inte göra. Det är synd att man inte använt sig av den expertis som de här frågorna kräver. Vid Utbildningsstyrelsen ger man råd, säger Parland.

Hon hoppas att beslutet ska leda till att man i kommunerna i god tid vänder sig till experter när man gör upp nya läroplaner i åskådningsämnen.
– En enkel tumregel är att kolla upp om minoriterena själva har hörts.
– Det är viktigt i all undervisning att tänka på att det barn som hör till en minoritet får sin röst hörd. Klimatet i hela gruppen blir bättre när mångfalden bejakas.

Hon påpekar att det är viktigt också för samhällsklimatet att religiösa minoriteter får stöd från skolan.
– De små muslimska samfunden har oerhört små resurser, det är jätteviktigt att skolan kan ge islam-undervisning som är i samklang med skolans värdegrund och samhället. Det finns inte en chans att göra det på en lektion där olika åskådningsgrupper ska sitta tillsammans om läraren saknar behörighet i islam. Forskning visar att de finländska minoritetsföräldrarna uppskattar den egna religionsundervisningen väldigt mycket, säger Parland.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Människa. Har man en gång upplevt fungerande kristen gemenskap så längtar man efter den. Men grupper kan stagnera och gemenskap förflackas. Ofta är det långt mellan ideal och verklighet. 12.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. På torsdag avgör Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige om framtida budgetstöd till de finska och svenska Evangeliföreningarna. Enligt beredning kommer stödet att trappas ner och upphöra efter tre år. 12.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Fredsrörelsen Suomen Sadankomitealiitto har gett sitt årliga fredspris åt Mikaels församling i Åbo. Församlingen beviljade i somras så kallad kyrkoasyl åt utvisningshotade iranska kurden Naze Aghai och hennes avslagna asylansökan kunde tas upp till ny behandling. 12.12.2007 kl. 00:00

Världen. Norska regeringen vill ändra både namn och inriktning på kristendomsämnet. I stället för dagens kristendom skall norska skolor undervisa i religion, livssyn och etik. 11.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. ”Befall din väg åt Herren” sjöng Vörås och Maxmos kyrkokörer gemensamt vid den inledande processionen när Tomas Klemets installerades till kyrkoherde. 11.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tiden för nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige utgår lördagen den 17 december. 11.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkans kulturpris har i år gått till professor Simo Heininen och författaren Tytti Issakainen. Heininen uppmärksammas för sin insats att belysa Mikael Agricolas livsverk, speciellt under det pågående Agricolaåret. 10.12.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 50/2007. Enligt ärkebiskop emeritus John Vikström tycks vi nu ”gå mot en oundviklig och hård konfrontation” gällande kvinnliga präster. 10.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Möte med författare och musiker gav live-känsla på österbottnisk julmarknad. 10.12.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. Vad är Lucia utan sina ljus? 10.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Ungdomar i burar mitt i stan en lördag under julhandeln. Kyrkans Utlandshjälps ungdomsnätverk Changemaker protesterar mot den inhumana behandlingen av asylsökande i EU:s medlemsländer. 10.12.2007 kl. 00:00

Världen. In en stor intervju med BBC berättar Tony Blair att hans kristna tro var oerhört viktig under hans tid som premiärminister, men att han höll tyst om den för att inte uppfattas som galen. 9.12.2007 kl. 00:00

Världen. Några företagare vill bygga världens största Kristusstaty i Bad Reichenhall i Bayern. 8.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är babymässa i Johanneskyrkan i Helsingfors, och alla ”normala” gudstjänstkoncept har flugit ut genom korfönstret. Här är det sinnesupplevelser som gäller, för målgruppen är riktigt små barn som inte orkar sitta stilla. 7.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Att hitta en naturlig plats för kyrkliga frågor i undervisningsministeriet har enligt äldre regeringssekreterare Joni Hiitola inte varit lätt. Nu överförs de i alla fall från förvaltningsavdelningen till avdelningen för kultur, idrott och ungdomspolitik. 7.12.2007 kl. 00:00

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10

Teologi. Teologie doktor och docent Henrietta Grönlund har blivit anställd som lektor för det nya ämnet stadsteologi vid Helsingfors universitet. 30.6.2016 kl. 15:05

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16