De här korten används i ortodox religionsundervisning i lågklasserna.

Kyrkslätt gjorde fel med religionsundervisningen

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

– Det känns bra att beslutet kom, och att det var tydligt, säger Jarri Vuorio, som väntat sedan förra hösten på att hans yngsta barn ska få den undervisning i ortodox tro han har rätt till.

I mars skrev Kyrkpressen att Vuorio varit missnöjd med att familjens yngsta barn inte längre fick undervisning i ortodox religion. I familjens hemkommun Kyrkslätt hade den svenska utbildningssektorn nämligen tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt, eller till och med önskvärt, att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Vuorio kämpat envist för sin sak. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket. Förra veckan kom Regionförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna, äntligen med sitt utslag i fallet: de delar av lärokurserna som inte till innehållet är lika kan inte undervisas av en gemensam lärare.
– Följande steg är att se hur det blir med undervisningen. Även om skolåret redan har börjat hoppas jag att det ska hända något konkret redan på hösten, säger Vuorio.

Jarri Vuorio är speciellt glad över att utlåtandena både från Diskrimineringsombudsmannens byrå och Utbildningsstyrelsen tydligt pekat på missförhållanden i den gemensamma undervisning i åskådningsämnen som införts i Kyrkslätt.
– När en lärare undervisar alla är det inte möjligt för minoritetsbarnen att få det stöd de skulle få om de hade en egen åskådningslärare. Och Utbildningsstyrelsens utlåtande visar tydligt att även om rubrikerna är likadana är innehållet i det stoff som ska undervisas inte likadant för de olika åskådningarna, säger Vuorio.

Också Milena Parland vid Ad Astra Helsingfors, en förening som stöder skolor i frågor som gäller dialog, mångfald och religion, är nöjd med beslutet.
– Man kan inte hinna med allt som finns i läroplanen om man ska undervisa i tre eller fem olika åskådningar, det kan ju vem som helst förstå. I praktiken dominerar den lutherska läroplanen.

I Kyrkslätt visade det sig att man undvikit att använda religiösa begrepp som till exempel ”dop” och talat om ”namngivning” i stället.
– Det här beror på okunskap. I skolan kan man lära sig om religioner, men man ska undvika att förkunna.
Klagoskriften till Regionförvaltningsverket poängterar att det i praktiken blivit så att man hittat på ett helt nytt ämne i Kyrkslätt.
– Så kan man inte göra. Det är synd att man inte använt sig av den expertis som de här frågorna kräver. Vid Utbildningsstyrelsen ger man råd, säger Parland.

Hon hoppas att beslutet ska leda till att man i kommunerna i god tid vänder sig till experter när man gör upp nya läroplaner i åskådningsämnen.
– En enkel tumregel är att kolla upp om minoriterena själva har hörts.
– Det är viktigt i all undervisning att tänka på att det barn som hör till en minoritet får sin röst hörd. Klimatet i hela gruppen blir bättre när mångfalden bejakas.

Hon påpekar att det är viktigt också för samhällsklimatet att religiösa minoriteter får stöd från skolan.
– De små muslimska samfunden har oerhört små resurser, det är jätteviktigt att skolan kan ge islam-undervisning som är i samklang med skolans värdegrund och samhället. Det finns inte en chans att göra det på en lektion där olika åskådningsgrupper ska sitta tillsammans om läraren saknar behörighet i islam. Forskning visar att de finländska minoritetsföräldrarna uppskattar den egna religionsundervisningen väldigt mycket, säger Parland.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Rolf af Hällström. Lokalrevyn har efter uppehållet kring jul on nyår begåvats med en ny sketch. Man efterlyser nya skådespelarförmågor för sommarteatern i Raseborg. En yngre man för fram sina meriter:   – Jo, jag har spelat vid hälsocentralerna i Högfors och Karis. 21.1.2010 kl. 00:00

Ledare. För drygt tjugo år sedan initierade dåvarande Karis odelade församling ett strategiskt utspel för Borgå stift som snabbt föll i glömska. Det var ett skede då flera stora brickor i stiftets strategispel var flyttbara. 21.1.2010 kl. 00:00

Människa. – Den religiösa diskussionen hindras av att man inte får komma fram med sina tvivel, säger Berndt Arell. 21.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälps verksamhetsledare Antti Pentikäinen riktar skarp kritik mot det sätt på vilket hjälp distribueras i Haiti. 21.1.2010 kl. 00:00

Världen. Strider mellan kristna och muslimska gäng har brutit ut i staden Jos i Nigeria, rapporterar Kyrkans Tidning. 21.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. En storkonsert till förmån för jordbävningsoffren i Haiti ordnas söndagen den 24 januari klockan 18 i Helsingfors domkyrka. Konserten sänds direkt i TV2. 20.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Efter tragedin i Haiti har gamla motsättningar mellan olika trosuppfattningar mildrats avsevärt, noterar Dagen. 19.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. En privatperson har utmanat finländarna, församlingarna och Institutet för hälsa och välfärd THL att gå med i en bantningskampanj – för Nepal. 19.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Efter 29 år i fängelse släpps idag den turkiske man som 1981 sköt påven Johannes Paulus II. 18.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ingen enskild gruppering eller organisation inom kyrkan kan utse en biskop eller grunda ett stift. 18.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans utlandshjälp har nu ökat sitt bistånd till Haiti från 650 000 euro till 850 000 euro. 16.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den första valpanelen i samband med ärkebiskopsvalet kan ses i direktsändning på webben. 15.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Ärkebiskop Jukka Paarma vädjar till enskilda finländare och församlingarna om att hjälpa jordbävningsoffren i Haiti. 15.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Den organiserade begravningsverksamheten speglar samhällets syn på döden. 14.1.2010 kl. 00:00

Människa. Hon förberedde sig på att flytta till USA en tredje gång. Men hon flyttade till Munsala. 14.1.2010 kl. 00:00

val. Listan ”För Kristi kyrka” har nu en programförklaring – och 18 kandidater för stiftsfullmäktige. 14.11.2019 kl. 13:40

film. Filmaffischen visar en pojke i dunklet framför en kyrkas fönster där ljuset skiner genom de praktfulla glasmålningarna. Så är också I Guds namn en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 14.11.2019 kl. 11:02

val. Listan ”På biblisk grund” och listan ”Jesus i centrum” är nu klara inför valet av kyrkomötesombud och valet av ombud för stiftsfullmäktige. 13.11.2019 kl. 15:06

Program. På grund av poststrejken utkommer Kyrkpressen inte den här veckan. För att du inte ska missa något som händer hittar du här församlingarnas program fram till första advent! 13.11.2019 kl. 10:29

prioritera. – Döden är som solen – man kan bara titta på den en kort stund. Den ger perspektiv på livet, men sedan måste man vända blicken mot livet igen. 11.11.2019 kl. 15:04