– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.

"Luther märkte inte hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växte"

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

Innan reformationsåret 2017 ens hann börja var vi många som undrade när det egentligen ska ta slut. Vandringarna, andakterna, resorna och mässorna, alla i Luthers fotspår, syns ändlöst många i den kyrka som bär den stora reformatorns namn.

På ett kafé på Slottsgatan i Åbo sitter en finlandssvensk teolog och förklarar varför han är irriterad på hur man talar om Luther.

– I flera hundra år har Luther framställts som den stora hjälten. På 1800-talet var han den stora nationalisten i Tyskland, senare blev han nazisternas hjälte. I Östtyskland var han den stora revolutionären. Och nu ska han vara den stora liberalen. Alla de här bilderna är ungefär lika fel. Det irriterar mig jättemycket, säger Patrik Hagman, författare och universitetslärare i praktisk teologi.

Denna irritation är en av orsakerna till att Hagman, tillsammans med den svenska teologen Joel Halldorf, skrev en bok om Luther, med titeln Inte allena – varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker (Libris 2017).

"Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna."

– Vi ville tona ner hysterin. Mitt sätt att vara teolog och kristen är ekumeniskt. Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna. Jag är inte emot Luther, men jag vill inte renodla honom.

Boken är en naturlig fortsättning på den teologipodd, Läsarpodden, som Hagman och Halldorf gör tillsammans.

– Orsaken att vi ens började med podden är att vi tänker väldigt lika. I det här skedet vet jag inte längre vilka som är Joels tankar och vilka som är mina.

Mer spretig än man tror

Bokens titel, Inte allena, syftar på tanken att Luthers lära om nåden ledde till en smal vision av nåden. Det som var en viktig och befriande insikt för Luther, nämligen att det är nåden som frälser, är nödvändigtvis inte en balanserad summering av den kristna tron.

En av era poänger är att tanken att människan växer genom goda gärningar var en vanlig uppfattning under medeltiden men att Luther glömde bort den. Varför blev det så?

– Det undrar jag själv. Det är jättemärkligt. Men som jag uppfattar det så finns det ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer. Han kommer fram till att det är ett sätt att förneka vårt beroende av Guds nåd om vi uppfattar att några av de goda gärningar vi gör är värdefulla.

"Det finns ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer."

Problemet är att det inte fungerar så i verkligheten, säger Hagman.

– Det är en ganska självklar insikt att till exempel goda vanor formar vem vi är. Det ska nog ganska mycket till att förneka det, vilket Luther gör.

– Det att ingen människa skulle bli god av att göra goda gärningar motsvarar inte vår mänskliga erfarenhet. När vi måste lyfta upp det här på ett abstrakt andligt plan så klipps förankringen till vårt vardagsliv. Och det är ett ganska vanligt problem i lutherska sammanhang.

Luthers rädsla för gärningslära drev enligt Hagman och Halldorf undan den konkreta vägledningen i det kristna livet och underminerade grunden för trons konkreta, materiella sida.

– Det här är lite av en paradox. Luther själv uppfattade att det var viktigt med goda vanor, som att börja dagen med morgonandakt och avsluta den med kvällsandakt. Men ändå är de goda vanorna svåra att motivera utgående från hans teorier.

När Hagman själv var yngre och sökte vägledning märkte han att många präster var väldigt obekväma i rollen att undervisa människor om hur de skulle leva sina liv.

– De kunde undervisa i Bibeln och hur vi bör tänka men mycket litet om hur vi bör göra.

Varför är det då viktigt med de goda vanorna? Jo, Hagman tror i och för sig på människans goda vilja, men är mindre benägen att tro på hennes förmåga.

– Ett sätt att förstå kyrkans uppdrag är att säga att kyrkan ska hjälpa människor att leva sina liv här på ett bra sätt Vi klarar inte av saker ensamma, vi behöver vägledning och rutiner. Vi behöver en gemenskap som stöder oss för att kunna utvecklas som människor.

– Dessutom är det tveksamt om människor i dag överhuvudtaget är särskilt bekymrade över hur lagen plågar deras samvete, och då vet de heller inte vad de ska med nåden till. Lagens hot har i stället ersatts av tidens falska krav, som till exempel kraven att vara produktiv, effektiv, sexig och populär. Men medan lagen i Luthers mening handlar om rättmätiga krav på oss bygger dessa krav på lögn.

Den moderna psykologin har kommit hela vägen runt

Våra identiteters formbarhet lyfts numera också fram i postmodern filosofi och psykologi. Det har dykt upp olika former av kognitiv terapi, där våra handlingar ska förändra hur vi tänker. Rörelsen går utifrån in, i stället för inifrån ut.

"I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp."

– Det är rätt intressant, för på den punkten har ju den moderna psykologin kommit hela vägen runt, ungefär till den punkt de gamla grekerna var på. I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp.

Han värjer sig ändå för en för mekanisk syn på människan.

– Vi får inte heller ha för stor tilltro till disciplin. Jag har märkt att vissa av mina studenter är väldigt inspirerade av olika lärjungaträningsprogram. Jag får ibland känslan att de tror att de kan arbeta med sitt andliga liv som de arbetar med sina muskler. Men våra ansträningar kan aldrig ersätta livserfarenheten. I det andliga livet är det livet självt som lär oss.

Det här är en förkortad version av artikeln med Patrik Hagman. Läs hela texten i Kyrkpressen nr. 6/2017.

Christa Mickelsson



Världen. Danska präster behöver tilläggsutbildning i gudstjänst- och psalmkunskap. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av danska kyrkans prästutbildning. 12.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Det är viktigt att öva sig i en kärleksfull och sann dialog i familj, församling och på nationell nivå. 12.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors domkapitel skrider inte till några åtgärder mot prästen Leena Huovinen som har välsignat ett homosexuellt par. 12.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Det amerikanska bibelsällskapet (American Bible Society, ABS) har ingått ett avtal med teknologiföretaget ChristianMobile om att Bibeln skall göras tillgänglig på mobiler i hela världen. 12.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Bokförlaget Fontana Medias romanpristävling liv.nu har fått in 14 manuskript till ungdomsromaner. 12.2.2007 kl. 00:00

Adressförändring Kyrkpressen får de flesta adresserna direkt från församlingarna. Därför är det en god idé att kontakta din egen församling då du flyttat. Ifall du inte fått tag på din församling, eller ifall de inte meddelat Kyrkpressen om din nya adress, får du gärna kontakta: Marianne Tanttinen marianne.tanttinen@kyrkpressen.fi tfn (09) 612 615 50   Ny prenumeration De flesta församlingarna prenumererar på Kyrkpressen till alla medlemmar. Ifall du inte hör till denna lyckliga skara, vill vi naturligtvis gärna ha dig som prenumerant. Du får gärna kontakta vår kundservice, så skall vi fixa det: Marianne Tanttinen marianne.tanttinen@kyrkpressen.fi tfn (09) 612 615 50 12.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Ord och uttryck är fascinerande. De bär på innehåll som sällan är entydiga och som varierar med både dem som uttalar dem och dem som hör orden. 12.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 7/2007 I KP:s intervjuserie med ordförandena för riksdagspartierna har partiledarna gett sin syn på kyrkan och dess roll i det politiska livet. Att alla riksdagspartiers ordföranden, med ett undantag, ställde upp för intervju kan naturligtvis bero på olika omständigheter, men vittnar säkert också om intresse för temat. 12.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag känner aktivt att jag hör till den världsvida kyrkan, säger Monica Aaltonen på sin ö ute i Östersjön. Och jag har en kyrka dit jag kan gå alla dagar. 12.2.2007 kl. 00:00

De här instruktionerna rör mest bloggen, men gäller också då du skall skriva insändare, kommentarer mm. Om du vill få en överblick av KPs interaktiva tjänster så hittar du mera info under menyn Kyrkpressen. Blogg Varje registrerad användare på kyrkpressen.fi har möjlighet att börja blogga. Det är i själva verket så enkelt som att bara skriva sitt första inlägg. Skriv ett blogginlägg Så här ser editorn du skriver blogginlägg med ut. Logga in ifall du inte redan gjort det. Ungefär i mitten av sidan, under menyerna finns en ruta med rubriken "Mitt Kp". Klicka på "Skriv ett blogginlägg". Då visas en liten editor (se bild ovan). Skriv en rubrik för inlägget, sedan själva texten och till sist nyckelorden, de är till stor hjälp för läsarna (läs mera nedan). Spara. Knappen finns längst ner, under editorn. Det var det. Nu kan du gå och se på bloggen och begrunda. Klicka på "Visa min blogg" i rutan "Mitt Kp". Ändra ett inlägg Om du vill redigera ditt inlägg söker du först upp det i din blogg och klickar sedan den lilla ikonen till höger om rubriken. Ikonen ser ut såhär: Via den kommer du till editorn och så är det bara att redigera och spara. Tips! Redigera ditt inlägg där du skapat det. Om du skrev det på din Kyrkpressen.fi blogg så redigera det här, men om du ursprungligen skrev det på din andra blogg så redigera där. Annars kör syncningen över ändringarna här. Radera ett inlägg Det gör du på samma sätt som då du ändrar ett inlägg (se ovan). Under editorn finns knappen "Ta bort blogginlägg". Klicka på den. Det går inte att få inlägget tillbaka efter att du raderat det. Nyckelord Nyckelorden hjälper dem som söker bland bloggarna att hitta blogginlägg om ämnen de är intresserade av, så välj några nyckelord som bäst beskriver vad du skrivit om och skriv in dem i fältet Nyckelord. Det kan, men måste inte vara, ord som finns i din text. Profil Din profil innehåller de uppgifter du gav då du registrerade dig, dvs. namn, lösenord, epost, beskrivning, eventuell RSS-feed från en annan blogg du har, adressen till din hemsida (t.ex. din andra blogg) samt en kort bloggbeskrivning. Din blogg heter som du, och om du vill ge den en liten beskrivning eller underrubrik så skriver du den i fältet som heter ”Kort bloggbeskrivning”. Du kan också lägga in en bild på dig själv (se nedan). Vem som helst kan se din profil. De hittar fram till den antingen genom att klicka på ditt namn vid ett inlägg du skrivit eller på listan över Kp-bloggare, ifall du kryssat för att det är ok. Det syns också när du är inloggad, under "Inloggade just nu". Kul att veta vem som är inloggad samtidigt som du, eller hur? Ändra din profil Då du klickat på "Visa min profil" ser du de uppgifter du angett. Vill du ändra på dem eller lägga till en bild klickar du på den lilla rutan "Ändra" ovanför bilden. Välj sedan vad du vill ändra. Profilbild Via profilsidan kan du lägga in en bild på dig själv. Den får vara högst 200 x 200 pixel. Gör helst en kvadratisk bild på ditt ansikte, annars töjs bilden ut/plattas till på ett för dig inte så fördelaktigt sätt då den behöver förminskas. I samband med dina inlägg syns t.ex. en miniprofil där en miniatyr av din profilbild ingår. Den är av praktiska skäl rätt så liten, så pröva dig fram lite så den ser snygg ut. Varför en bild? Jo, det är trevligt att se hur vi ser ut. Kanske ni träffats tidigare, men ni minns inte namnen? Här är några exempel på lyckade profilbilder. Ute i stora världen kallas de för avatar, i bloggvärlden ofta för Gravatar. Standardstorleken är 40 x 40 pixel. Kommentarer Det går att stilisera kommentarer lite grann samt lägga in länkar. Kod i kommentar Resultat [b]fet text[/b] fet text [i]kursiverad text[/i] kursiverad text [u]understreckad text[/u] understreckad text Länkar. Gör adressen i länken synlig eller ersätt med ett eller flera ord. OBS! Omvandla först länken till en kortare version, t.ex. med gratistjänsten TinyURL. Om länken är för lång kan den bryta layouten på vissa webläsare (browsers), så vi är tacksamma om du förkortar den. [url]https://kyrkpressen.fi[/url] eller [url=https://kyrkpressen.fi]Kyrkpressen[/url] Kyrkpressen [quote]citerad text[/quote] Jag citerar: citerad text Emoticons. Pröva dig fram vilka som fungerar... :-) :-( :-| 8-P   RSS & Hur du speglar din existerande blogg RSS står inte för Russian Secret Service utan för Really Simple Syndication och är en enkel standard för att skicka innehåll från en sajt till en annan. De flesta bloggarna ger redan nu ut ett eller flera RSS-flöden. (kallas feed på engelska) I en del fall går de också att ställa in att gälla tex. bara en kategori på bloggen. Exempel: Du har en blogg där du skriver om din familjevardag. För det mesta skriver du om vad din familj sysslar med, men ibland skriver du inlägg som berör barnuppfostran. När du nu lägger upp din blogg på kyrkpressen.fi har du kommit till att du gärna har en skild blogg som fokuserar på just barnuppfostran, och Kp-bloggen får var den. Men hur få inläggen om barnuppfostran du redan skrivit till din nya Kp-blogg? Jo, genom ett RSS-flöde som tar med bara inlägg som finns i den kategorin. Det här kan du göra t.ex. med Wordpress bloggar och på Blogger. Var hittar jag min existerande bloggs RSS-flödes länk? Börja med att gå till din blogg. Nu borde du se en RSS-ikon uppe i browserns adressfält, längst till höger. Klicka på ikonen. Browsern visar ditt RSS-flöde. Kopiera sedan RSS-adressens länk från adressfältet och för in den här i din profil. Du kan skriva in den genast då du registrerar dig eller efteråt genom att gå till din profilsida och välja Ändra. Helst skall flödet vara RSS2. Ikonen ser ut så här: Om det inte funkar att hitta den i adressfältet, då har du kanske en gammal browser? Ofta finns den lilla orangea symbolen också nånstans på din sida, eller så står det "RSS". Då du bestämt vilket RSS-flöde du vill läsa in på din Kp-blogg skriver du in den URLen (RSS-adressen) i RSS-fältet på Kyrkpressen.fi antingen då du registrerar dig eller via menyn "Ändra" på din profilsida. Har du problem med din bloghosts RSS-flöde? Kolla hostens hjälpsidor, där finns ofta tips om hur du kan ställa in flödet (feed) på olika sätt. Tips! Har du bloggen på blogger.com skall feedadressen påminna om den här (byt ut "minblogg"): minblogg.blogspot.com/feeds/posts/default?alt=rss Vad kommer med och när? Kyrkpressen.fi hämtar RSS-flödet en gång i timmen. De dyker alltså upp på Kyrkpressen.fi helt automatiskt, det är bara att vänta i spänning. Om ett inlägg du skrivit och publicerat på din separata blogg inte dykt upp inom en timme kan det bero att din browser cachat kp-sidan. Du måste bara tvinga den att ladda om sidan på Kyrkpressen.fi så borde du se ditt inlägg där. Vad som kommer med i RSS-flödet beror inte på Kyrkpressen.fi utan på din existerande bloggs RSS-tjänst. Om flödet skickar bilder och länkar du satt in i texten så kommer de med. Samma gäller annan stilisering som fet stil, kursivering, indrag (t.ex. citat) osv. Textens typsnitt, färg och storlek ändras på Kyrkpressen.fi. Tex. vit text kan vara ok på din andra blogg om den har mörk bakgrundsfärg, men här är bakgrundsfärgen vit och därför är det inte så lämpligt. Snabb och enkel För att göra tröskeln låg är bloggen på Kyrkpressen.fi relativt enkel. Att designa sin blogg och lägga till funktioner blir lätt en hel vetenskap och vi har valt att göra motsatsen. Kp-bloggen handlar bara om texten, så den stöder t.ex. inte bilder. Det finns inte heller möjlighet att ha en länklista (en s.k. bloggroll). Det är medvetna val. Vi tar gärna emot önskemål av våra användare för framtida utveckling. Om du just nu måste få med bilder och länkar så rekommenderar vi att du använder en bloggtjänst som stöder dem i sitt RSS-flöde och sen länkar in din blogg här! Tack för att du är med i gemenskapen, vi vill att du trivs bra! 9.2.2007 kl. 00:00

Kyrkpressen.fi ger läsaren mera inflytande än vad hon hittills haft. Här kan du läsa om de interaktiva tjänsterna och funktionerna på kyrkpressen.fi. Bloggarna Vad är en blogg? Din blogg är ditt skyltfönster mot världen. Eller ditt klotterplank. Eller din dagbok. Eller din kolumn. Du kan göra den till vad du vill, allt beror på vad du skriver i den. Allt du skriver kan läsas av vem som helst som hittar fram till sidan. Om det känns skrämmande så vågar vi säga att bloggandet är mycket roligare än du tror. Det är ett bra sätt att få kontakt med andra människor. De kan läsa vad du skrivit, och de kan också skriva kommentarer under dina inlägg. Du kan också själv kommentera dina inlägg och då har det fötts en diskussion. För många är deras blogg ett sätt att skriva av sig och få klarhet i sina tankar. Det kan också vara ett sätt att föra fram dina viktiga åsikter. Vad du än gör din blogg till så är det ett fascinerande media som har kommit för att stanna. Blogga på Kp Nu kan du starta en egen blogg på Kp. Det är antagligen det enklaste sättet i världen att skriva en blogg. Fyll i några fält så är du registrerad, sen är det bara att börja författa. Det tar mindre än en minut att komma igång. En stor fördel med att ha din blogg på Kyrkpressen.fi är att du meddetsamma har en massa potentiella läsare. Kyrkpressen har flera tusen besökare och om du vill ha en publik så får du den här. Länka in din existerande blogg Många har redan en blogg någon annanstans och vi har inget emot det. Det är bara bra, då får du en flygande start. Du kan nämligen visa din existerande blogg i din Kp-blogg. Registera dig och länka in ditt RSS-flöde (se instruktioner) och dina inlägg dyker upp här automatiskt. Vill du kan du sedan skriva inlägg bara på Kp-bloggen, det är upp till dig. Kommentarer! På nya kyrkpressen.fi kan du kommentera nästan allting. Allt från nyheter till insändare (se nedan), blogginlägg och kolumner. Tröskeln att kommentera är mycket låg, det behöver inte vara så högtidligt att inflika sin syn på nåt. Skriv in din kommentar i fälten under texten. Insändare! En insändare på kyrkpressen.fi publiceras också i tidningen, i mån av utrymme (påminn gärna redaktionen, webred@kyrkpressen.fi). Välj ”Skriv en insändare” under Min meny (Du måste först logga in). Insändare måste först godkännas av en redaktör innan de publiceras. Kalendern Webbkalendern listar evenemang som kan intressera över församlingsgränserna. Är det nåt evenemang som saknas får du gärna föreslå det. Välj "Föreslå till kalendern" som finns uppe i kalendermenyn och i din egen meny (logga in för att se den). Veckans fråga En liten minienkät varje vecka. Säg din åsikt med ett klick! 9.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan. Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras. 6.2.2007 kl. 00:00

Världen. Die Evangelische Kirche Deutschlands (EKD) och de protestantiska landskyrkorna ser med oro på framtiden. Medlemsantalet sviktar och fortsätter nuvarande trend fruktar man att kyrkorna år 2030 förlorat en tredjedel av sina medlemmar – och 50 procent av inkomsterna. 6.2.2007 kl. 00:00

Världen. Nästan alla samfund förlorar medlemmar i Sverige, men värst ute är Frälsningsarmén, som sedan 1990 förlorat mer än 13 000 medlemmar, uppger Kyrkans tidning. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans halvofficiella språkrör Kotimaa, som utkommer en gång i veckan, aviserar en förnyelse av både innehåll och lay out. Ambitionen är att göra tidningen till ett ledande forum för värdedebatt. 6.2.2007 kl. 00:00

pride. Dickursby och Vandaforsens församling uppmärksammas av Helsingfors pridefestival. 25.6.2015 kl. 11:05

maria immonen. Lutherska världsförbundet har valt FM Maria Immonen, 46, till chef för avdelningen för Världstjänst för de följande fem åren. Immonen är den första kvinnan i den ledande positionen. 22.6.2015 kl. 10:11

midsommar. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt i en tuff midsommarintevju med KP:s redaktör Ulrika Hansson från år 2010. 19.6.2015 kl. 08:00

Årets största andliga möte i Norden hålls nästa vecka på Söderfjärden i Vasa. 75 000 människor väntas delta i gammellaestadianernas sommarmöte Suviseurat. 17.6.2015 kl. 14:25

Domkapitlet i Borgå stift har fått en ny stiftssekreterare för personalvård. 17.6.2015 kl. 13:53