Tomas Knuts och Munsala United fortsätter utmana beslutsfattarna i sin strävan att hjälpa lagets anfallsspelare Jabril.

Munsala United fortsätter utmana

flyktingar.

Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna.

20.10.2016 kl. 01:00

Helt enligt förväntningarna fick föreningen en böteslapp på 800 euro från bollförbundet för att laget avbröt seriespelet under pågående säsong.

– Vi bestrider inte att vi brutit mot bollförbundets regler. Vi vill veta om de värderingar som respekt, Fair Play och Kaikki Pelaa som Finlands bollförbund står för har någon verklig betydelse eller om det bara är tomma ord, säger Tomas Knuts.

Därför har Munsala Uniteds styrelse sänt en anhållan till bollförbundets distriktsstyrelse om att de ska bedöma om böteslappen kan omvärderas.

– Det vore fint om bollförbundet tog ställning i den här frågan.

Föreningen ger sig inte utan kamp.

– Jag tycker att bolldistriktet eller förbundet borde ge en föklaring ifall de säger nej.

Tre matcher återstod i fotbollseriens lägsta division i augusti då Munsala United hoppade av som en protest mot att lagets somaliska spelare Jabril fått avslag på sin asylansökan.

– Det var vårt sätt att uttrycka vår maktlöshet och frustration. Vi ville göra något konkret för att uttrycka vår åsikt. Avhoppet var inte meningen att bli en PR grej för vår del.

Samtidigt funderar Tomas Knuts om föreningen gjort tillräckligt.

– Vi har hoppat av serien och skapat opinion. Det har vi fått många klappar på axeln för. Men det känns lite jobbigt att vi ska uppfattas som hjältar för det. Vi har inte engagerat oss i vardagen. Därför vill vi inte lämna det så här. Del ett är avklarat men kampen fortsätter.

Annars är Munsala United kända för att inte ta sig själva på för stort allvar. Mycket kring laget görs med glimten i ögat.

– Vi brukar bjuda på oss själva och göra plojgrejer. Det här är egentligen första gången där vi har ett verkligt budskap.

I Munsala United titulerar Knuts sig som tränare eller åtminstone biträdande tränare, lagledare, sekreterare och anfallsspelare.

– Både jag och Jabril spelar i anfallet. Han är en ung spelare som dessutom gör mål. Vi vill värna om återväxten i laget.

Visst räknade de med att avhoppet skulle få uppmärksamhet i de lokala medierna.

– Vi ville skapa en opinion men vi trodde inte på att få fullt så stor uppmärksamhet som vi fick. Via FNB gick nyheten till TT och den ingick i ett femtontal svenska tidningar, säger Tomas Knuts.

Däremot nådde avhoppet inte över nyhetströskeln i det finskspråkiga Finland, bortsett från de finska österbottniska tidningarna.

– Byheten om avhoppet fick mera nationell spridning i Sverige än i Finland. Men till exempel Vänsterförbundets ordförande Li Andersson twittrade nyheten.

Att hoppa av serien var ingen stor idrottsmässig uppoffring för laget. I det skedet hade de inget mera att spela för.

– Vi ville stiga regeringen på tårna för asylpolitiken. Men så livlig fantasi har vi inte att vi trodde att det skulle gå att påverka dem.

Föreningen har fått mest positiv respons på avhoppet, även från oväntat håll.

– Vi har bara fått positiv respons personligen. Till och med ade som man man inte trott har någon relation till invandrarna har stött vårt beslut. De få kristiska rösterna har synts på kommentarfälten till nyheten på webben. Till exempel att vem bryr sig vad ett division sju lag i fotboll gör.

Jabril kom till Finland för ett år sedan. Han kommer från Mogadishu.

– Alla i familjen är döda och ifall Jabril återvänder tvingas han sannolikt att bli soldat i någon part i inbördeskriget. Rebellerna gillar inte att folk flyr landet så Jabrillöper stor risk att bli dödad ifall han återvänder.

I augusti fick Jabril avslag på sin asylansökan. Han har överklagat avslaget och väntar på utslag från förvaltningsdomstolen.

Sedan laget avslutade säsongen i förtid har föreningens styrelse skrivit ett intyg till som bifogats Jabrils överklagan. Föreningen intygar att Jabril kommit bra in i laget och att han har ett socialt nätverk sin fritid.

Inget ensamt fall

I dessa dagar inväntar Munsala United svar från bollförbundets distriktsstyrelse. Knuts understryker attbötesbeloppet inte styr föreningens agerade.

– Pengarna har ingen betydelse i det här sammanhanget. Dessutom har vi fått löfte om att få böterna betalda.

Han befarar också att det kommer flera fall där fotbollslag mister spelare på grund av asylpolitiken.

– Jabril är inte ett ensamt fall. Det här gäller också andra föreningar. Av legen här i närheten har åtminstone Jeppo och Kronoby asylsökande i sina lag.

Laget är redan nu mångkulturellt. Här finns spelare med sex olik anationaliteter.

– Vi är en salig blanding av inflyttare och finländare. Det är inte många som är fast bosatta i Munsala. Därför passar också namnet United (förenade) bra in på oss. Utan utlänningar skulle vi inte ha nåt lag idag.

Förutom finländarna och somaliska Jabrik består laget också av fem kvotflyktingar, fyra afghaner och en syrier samt en engelsman och två albaner som kommit till Finland för kärleken eller arbete.

– De flesta av oss drömmer om att få spela i Manchester United, men om det nu inte blir ManU som nöjer vi oss med MunU.

Tomas Knuts har sin bakgrund i baptistförsamlingen i västra Munsala, men är numera bosatt i Larsmo.

– Vårt ställningstagande är ju förenhetligt med de kristna värderingarna, men annars finns det ingen koppling till min bakgrund. Det är ju heller inte mitt beslut, utan hela lagets.

Men han ser en liten koppling till Munslaradikalismen.

– I Munsala har man traditionellt inte varit rädda att stå upp mot överheten och säga till när det går fel. Det tycks finnas kvar nåt av den mentalialiten ännu.

Johan Sandberg



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15