Labradoren Noa är Ali Niemeläs ögonsten.

Han gick från rus till räddning

tro.

Från hemlös knarkare till livsglad medborgare som vill sprida evangeliet. Jesus förändrade Ali Niemeläs liv när han kände att döden var allt som fanns kvar.

22.8.2016 kl. 11:40

Han är en klarögd, munter karl i femtioårsåldern med en otrolig livshistoria. Den före-detta brottslingen Ali Niemelä har lämnat drogerna och fängelset bakom sig och lämnat sitt liv i Guds händer. Idag vill han sprida evangeliet och låta tron ge andra ödeskamrater en ny chans i livet.

Ali Niemelä föddes i Alavo i Österbotten som enda barnet. När han var fem år gammal flyttade familjen till Sandkulla i Vanda, där han bott sedan dess. Den unge Ali var populär, spelade både ishockey och fotboll och gillade flickor och coola mopeder – precis som vilken tonårskille som helst. Skolan däremot var inte riktigt hans grej. Efter grundskolan lämnade Ali gymnasiestudierna på hälft och utbildade sig till låssmed i stället.

– Där fick jag jobb direkt. Lönen var bra, och jag var duktig på det ansvarsfulla arbetet, berättar Niemelä.

Snart fick han ändå problem med alkoholen och saker och ting började sakta men säkert gå snett. Niemelä arbetade hårt, festade bort veckosluten, och när lönen kom gick den genast till sprit.

– Jag var också våldsam och brukade hamna i slagsmål på krogen. Det slutade ofta med ett blått öga – alltid kunde jag inte ens återvända till jobbet, berättar Niemelä.

Alkoholproblemen fortsatte i ett tiotal år. Så småningom kom Niemelä i kontakt med den kriminella världen och testade droger. Han började använda amfetamin och röra sig i den undre världens kretsar – vid det här laget var han redan i trettioårsåldern.

Levde ett låtsasliv

När Niemelä träffade sin dåtida fru lyckades han lämna drogerna för en tid, och satsade i stället på att bilda familj. Paret fick två söner tillsammans. Vardagen såg helt vanlig ut i barnfamiljen, med egnahemshus, hund och resten som ”hör till”. Trots att allting till synes var som det skulle kände Niemelä att han levde ett låtsasliv.

– Det hela var bara en idyllisk kuliss som jag hoppades på att skulle falla. Jag orkade inte ljuga mer.

Till slut gick allting sönder, paret skilde sig och Niemelä miste både familj, hund och hem. Det var här den verkliga nedförsbacken började.

– Jag började knarka igen. Riktigt ordentligt. Dessutom sålde jag amfetamin och hamnade djupt, djupt in i drogvärlden. På gatorna var jag känd som ”Kemikalie-Ali”, berättar Niemelä.

Vid det här laget var också fängelset bekant för honom – han blev inlåst bland annat för drogbrott och misshandel. Sönerna, som han fortfarande hade en god relation till, kom och hälsade på pappa i fängelset i smyg.

Natten då allting förändrades

En natt år 2003 gick Ali på gatorna i Månsas, förtvivlad över sitt misslyckade liv. I sitt amfetaminrus hallucinerade han om unga par som kramade om varandra, och tänkte att han aldrig mer kommer att uppleva kärlek.

– Jag föll till marken och grät hysteriskt. Då, plötsligt, såg jag Jesus framför mig – enormt stor och strålande. Han sa åt mig att stiga upp och att han ska ge mig kraft. I den stunden förändrades allting.

På fötter igen

Ali kände nu att också andra måste få chansen att höra om Jesus och det fantastiska han kan göra. På nätterna cyklade han runt på gatorna och predikade för de andra knarkarna. Att förmedla det glada budskapet blev så småningom ett heltidsjobb.

– Jag lyckades komma ifrån drogerna och fick jobb i församlingen. Först som städare, och snart blev jag välsignad till evangelist, berättar Niemelä.

Han fortsatte att besöka fängelser och knarkhålor och predika för sina gamla bekanta. Här träffade han också sin blivande fru.

– Jag bad för henne, och hon valde att ge sitt liv åt Jesus. Snart lyckades även hon lämna drogerna bakom sig och började studera och jobba igen. Idag är hon en mycket framgångsrik kvinna, säger Niemelä.

Vill hjälpa andra splittrade själar

Nu har Ali och Kirsi Niemelä varit gifta i åtta år. Tillsammans har de grundat föreningen Vapaa evankeliumiyhdistys ry, som nu verkat i sex år. Föreningen ordnar olika evenemang, varav det mest kända är Ex-Criminal Day som gick av stapeln den 30 juli. Konceptet går ut på att före detta fångar och kriminella berättar om hur de kommit till tro och lyckats förändra sina liv. Evenemanget ordnades tidigare på Narinken i Kampen, men flyttades till Vasaskvären i Sörnäs för att komma ännu närmare målgruppen. Niemelä påpekar att kretsarna är små och att det först och främst handlar om att föregå med gott exempel.

– Folk tror ju knappt sina ögon när sådana typer stiger upp på podiet och talar om Jesus. Det får också andra fångar att våga ge tron en möjlighet, säger Niemelä.

Evenemanget filmas och Ex-Criminal Day når ända in till fängelsecellerna som DVD-filmer, som enligt Niemelä varit väldigt populära bland fångarna. Under de senaste åren har närmare 200 fångar kommit till tro.

I framtiden hoppas Niemelä på att utvidga evenemanget ytterligare, förhoppningsvis till andra städer i Finland och eventuellt utomlands.

– Det är ett viktigt arbete vi gör, och jag tackar Gud varje dag för att jag får sprida kärlek och evangelium bland dem som behöver det mest.

Sarah Lönnqvist



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17