Hillevi Lasén har delat med sig av några favoritsånger inom sacred harp-stilen, som du kan lyssna på här nedan.

Vill sjunga med rå urkraft

sng.

Sacred harp är en sångstil som är högljudd och rytmisk, och som inte är ämnad för perfekta uppföranden. Hillevi Lasén vill få också finlandssvenskarna att sjunga psalmer ända från tårna.

4.8.2016 kl. 10:49

Sacred harp är den andliga nybyggarsångtraditionen från USA som nästan dog ut på 1900-talet. Nu återupplivas den gamla sångstilen. För Helsingforsbon Hillevi Lasén väcktes fascinationen för sångstilen genom en CD med gamla amerikanska julsånger.

– Det var något skumt med sången. Det mänskliga ljudet var väldigt rått och samtidigt otroligt energiskt.

Lite senare såg hon filmen Cold Mountain. Filmen handlar om det amerikanska inbördeskriget och där sjungs sången I’m going home på sacred harp-vis. (Lyssna på I'm going home och några andra av Laséns favoriter i spelaren nedan.)

– Jag kände genast igen sångstilen från julskivan. Jag sökte fram mera information och några år senare anmälde jag mig till en sacred harp-kurs i USA.

När vi gör intervjun är Hillevi Lasén precis hemkommen från den kursen. Hon har fått många nya intryck och ivern över sacred harp har bara växt.

– Nu vill jag starta en svenskspråkig grupp i Helsingfors. Det finns en liten finsk grupp här redan, men annars är sångstilen väldigt ny i Finland.

I Norden finns sacred harp-grupper i Oslo och Uppsala. Globalt sjungs sacred harp i Australien, Polen, Tyskland – men överlägset mest i USA.

Sångstilen utvecklades i Nordamerika, särskilt i New England och Södern, mellan 1770 och 1820. Sedan dog den nästan ut. Från och med 1980-talet har entusiaster blåst liv i traditionen igen. De verkar ha lyckats.

– På många håll har sacred harp blivit populärt också bland unga sekulariserade stadsbor.

Trots ordet harp (harpa) är sångstilen helt a cappella. Inte ens en stämgaffel används för att ta ton.

Ingen dirigent – alla kan leda!

Till vardags jobbar Hillevi Lasén som engelskalärare. Hon har ingen musikutbildning men har sjungit länge i kör.

– En viktig aspekt av sacred harp är att det är folkligt och demokratiskt. Vem som helst kan vara sångledare, vi har inga dirigenter. Ingen ska vara den lysande soloartisten.

Tanken med sacred harp är inte att sjunga för att uppträda, utan för att skapa gemenskap.

– Det är ingen idé att sjunga på egen hand, det ska göras i grupp.

För många är texterna en viktig orsak att sjunga sacred harp.

– Textförfattarna skräder inte orden, det är väldigt bibliska sånger.

I Hillevi Laséns favoritsång Idumea sjunger man ”and am I born to die, to lay this body down” (ungefär ”är jag bara född för att dö”).

– Det är inte rosor och fluff utan ett ärligt möte med livets råare sidor. I texten finns domare och flammande skyar, det är väldigt dramatiskt!

Explosiv volym

Sacred harp-sångerna är oftast arrangerade för fyra stämmor. Sångarna sitter i fyra sektioner i en kvadratisk form kring sångledaren. Alten är enda stämman där enbart kvinnor sjunger, och basen är enda stämman där enbart män sjunger. Tenoren (som sjunger melodin) och diskanten är blandstämmor.

Sacred harp-sångerna är skrivna med formnotskrift, som skiljer sig något från det vanliga notsystemet.

– Men med rätt vägledning kan vilken nybörjare som helst lära sig sjunga de här sångerna.

Sacred harp sjungs utan förstärkning, men ljudet kan ändå nå explosiva höjder.

Hur är det att sjunga så hårt, tär det inte på rösten?

– Det är inget måste att ropa eller gasta. Av någon anledning har det bara blivit så att många sjunger med väldigt hög volym. Jag njuter av att ta i ordentligt, men visst kan det behövas lite kännedom om god röstanvändning.

Vad får du ut av att sjunga sacred harp?

– Det är en chans att sjunga utan att koncentrera sig på perfektionism. I den här sångstilen kan jag njuta av musiken helhjärtat utan att oroa mig för att sjunga fel. Det är lite som när man sjunger psalmer i kyrkan, befriande.

Stämningen under sången är tät.

– Vi ser varandra i ögonen och alla är riktade mot ett centrum. Texterna talar verkligen till mig, de stärker mig i min tro.

Varför vill du införa det här i Svenskfinland?

– Främst för att jag själv så gärna vill sjunga utan att behöva åka långt bort. Jag vet också att det är många som saknar att sjunga psalmer.

På kristna sammankomster ordnas ofta musikverkstäder, men då ofta i gospel eller lovsång.

– Visst är de också bra sångstilar, men den opolerade hymnen är något helt annat.

Fakta: Sacred Harp

  • Sacred Harp är en amerikansk körtradition som sjungs a cappella i fyra stämmor med hjälp av formnotskrift. Namnet kommer från sångboken The Sacred Harp (1844).
  • Den öppna facebookgruppen Sacred Harp Helsinki är en finskspråkig samlingsplats för alla som är intresserade av att sjunga i sacred harp-stil.
  • Information om verksamhet på svenska kommer i Kyrkpressens annonsering under sommaren eller hösten.
Liisa Mendelin



Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda den svenska utbildningen som ger kompetens för kyrkliga tjänster. 22.9.2007 kl. 00:00

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00