Kari Kanala, bekant bland annat från tv-programmet Ensitreffit alttarilla, bjöd tillsammans med Radio City in till fotbollskväll i Pauluskyrkan.

Fotboll sänker tröskeln till kyrkan

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51
Under ett av slutspelen i EM-turneringen i fotboll omvandlades Pauluskyrkan i Helsingfors till en gigantisk fotbollsstudio. Evenemanget arrangerades av Paulus församling och Radio City, som ursprungligen låg bakom idén. Kyrkoherden i Paulus församling, fotbollsfreaket Kari Kanala, tilltalades genast av tanken.

– När Radio City kontaktade mig väcktes mitt intresse direkt. Fotbollen och kyrkan har många liknande drag – båda skapar en känsla av samhörighet och gemenskap, där alla tillhör ett och samma lag både i stunder av vinst och förlust. Jag ville därför bidra till att ordna något som förenar dessa två, säger Kanala.

Fotboll i positiv anda

Evenemanget inleddes med en ”fotbollsnattvard”, som trots det spännande namnet gick mer eller mindre traditionellt till. Fotbollstemat präglade ändå både inledningsorden och förbönen. Syftet med nattvarden var att markera samhörigheten mellan fotboll och församling, och att skapa atmosfär för kvällens match som spelades mellan Wales och Portugal. Efter nattvarden började spelet som besökarna kunde följa med på en stor skärm vid altaret.

Under kvällen hade Pauluskyrkan kontakt med Radio Citys studio, där sakkunniga kommenterade den pågående matchen. En av kommentatorerna var biskop emeritus Wille Riekkinen, vars hjärta alltid klappat lite extra för fotboll. Han poängterar ändå att det hela borde tas med en nypa salt.

– Det är ju ändå bara ett spel. I fotboll är alla viktiga, och tillräckliga som de är med sina egna styrkor och svagheter – precis som det är i verkliga livet, säger Riekkinen.

Det håller också Kari Kanala med om.

– En för alla, alla för elva. Livet är som en lagsport där ingen lämnas i sticket, säger Kanala.

Fotbollskyrkan gjorde aktiv reklam genom flera sociala medier. På Facebook hade evenemanget över tvåhundra intresserade, och dessutom användes hashtaggen #futiskirkko aktivt både på Instagram och Twitter.

En sund själ i en sund kropp

När det gäller fotboll och dess koppling till kyrkans budskap poängterar både Kanala och Riekkinen att människan är en helhet, vars alla delar behöver vård och uppmärksamhet.

– Människan har både en fysisk, psykisk och andlig sida. Det är viktigt att ständigt utveckla alla dessa tre sidor. Kyrkan fokuserar alltför ofta endast på andliga och psykiska värderingar, utan att ta den fysiska sidan i beaktande. Också den tanken vill vi lyfta fram, säger Kanala.

Han menar att fotboll dessutom är ett ypperligt sätt för folk att förenas och skapa en gemenskap också över språkgränserna.

– Att sparka boll tillsammans är ofta det första man gör vid exempelvis flyktingförläggningar. Fotbollen ger alla ett gemensamt språk, säger Kanala.

”Kyrkan inte alltför helig”

Kanala har även tidigare varit med om att ordna liknande, lättsamma evenemang där idén är att hålla tröskeln till kyrkan så låg som möjligt. När han arbetade i sjömanskyrkan i Hamburg ordnades även där en fotbollsstudio i samband med Europamästerskapen år 2002. Den gången var ändå själva studion inte placerad i ett kyrkligt utrymme - någonting som Kanala nu ville ändra på.

– Kyrkan som utrymme ska inte betraktas som alltför helig. Det som gör kyrkan helig är mötet mellan människan och Gud, och det mötet kan också ske genom fotboll, säger Kanala.

Tvärtom menar han att evenemang som detta bidrar till att nytt folk vågar ta steget in i kyrkan, och märker att det inte är så oöverkomligt som de kanske tidigare trott. När det första steget är taget blir det lättare att vända sig till kyrkan i framtiden, också vid svårare stunder i livet.

Ett alternativ till huliganism

På den avspända tillställningen i Pauluskyrkan var det alltså helt tillåtet att skrika, skratta och gråta, eller att på annat sätt fritt reagera på den känsloladdade matchen. Någon oskriven regel om att man måsta sitta tyst och stilla i kyrkan gällde över huvud taget inte. Nolltolerans gällde ändå alkoholdrycker.

– Vi har nattvard. Och kaffeservering. Ofta brukar det vara trevligt att titta på match med ett ölstop i handen – vi vill också på den punkten erbjuda ett annorlunda alternativ, säger Kanala.

– Fotboll erbjuder i värsta fall en möjlighet till huliganism. I bästa fall är det vägen till en gemenskap som är öppen för alla, tillägger han.
Sarah Lönnqvist



musik. Patrick Wingren förklarar varför vi behöver Kurt Cobain lika mycket som vi behöver kyrkokören. 6.4.2017 kl. 08:05

vårdreformen. Vart vänder man sig när det strular till sig i äktenskapet? Tusentals finländare tar varje år kontakt med församlingarnas familjerådgivning och i fjol fick sammanlagt 18 000 finländare hjälp vid någon av landets 41 centraler. 4.4.2017 kl. 14:38

radio. På söndag har det gått 85 år sedan den första svenska radioandakten gick ut i etern. 31.3.2017 kl. 15:02

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.– Men jag har fått leva ett så rikt liv. 30.3.2017 kl. 08:12

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07