En stomme, ståltråd och en liten knippe blommor är första steget till en vacker midsommarkrans.

Fira midsommaren i krans - så här enkelt kan du göra din egen

midsommar.

Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans.

23.6.2016 kl. 10:00

Sill, potatis och smör. Sommarsångerna. Den ljusa natten. Den där myggan som smyger sig in när man ska sova. Det är de små sakerna som behövs för att göra en midsommar, tycker Rea Anner. Själv har hon de senaste åren firat med sillkalas, majstång och kinuskitårta i Brunakärrs koloniträdgård. En tradition som hon hållit fast vid betydligt längre än så är midsommarkransen.

– Kransen samlar det bästa av sommaren. Att ha en krans i håret är som en krona. Det blir något vackert och högtidligt över en människa som bär en krans.

Blommorna hör midsommaren till, det är sommarens och livets fest. I folktron får allt växande särskilda krafter vid sommarsolståndet och sju sorters blommor under kudden är välkänd midsommarskrock. Kransen har sin egen starka symbolik: formen står för förening och evighet och kransen har använts som symbol för glädje, sorg, ära och berömmelse.

Så blir kransen till

Först behövs en stomme av ett segt material. Rea Anner tar två oreganokvistar som hon formar till en lagom stor ring. Ändarna fäster hon med tunn ståltråd. Här fungerar också grön blomstertejp eller starka grässtrån.

Därefter är det dags för blommorna. Hon breder ut buketten på bordet och väljer bland prästkragar, daggkåpor, timotejstrån och en ensam rödklöver. Här är filosofin den att man tar det som råkar blomma, i trädgården eller vid dikeskanten.

Det är enklast att börja med det som ska bli framsidan av kransen. Rea Anner väljer de vackraste blommorna, placerar en blomma eller ett litet knippe mot stommen och lindar ståltråden runt. Sedan tar hon nästa knippe och ser till att variera färg och textur. En bit av skaften lämnas kvar för att ge stadga, men när de blir för långa och spretiga klipper hon bort dem.

När hela kransen är fylld av ett lager blommor är det dags för detaljer och dekorationer. Var behövs det en prästkrage till? Var kunde det hänga lite timotej? Som avslutning har Anner ett tips: brudslöja. Den växer inte vilt, men några små kvistar köpta från butiken ger kransen ett somrigt intryck.

– Om du så har bara tistlar och törnen i kransen – med brudslöja blir den ljuvlig.

Har man inte brudslöja kan ogräset kirskål skapa en liknande effekt. Den färdiga kransen läggs en stund i vatten så blommorna får suga i sig fukten. Så håller kransen längre.

Hela artikeln kan du läsa i Kyrkpressen nummer 25–26/2016.

När kransen är täckt med blommor är det dags för de sista dekorationerna.
Rea Anner firar midsommar i Brunakärrs koloniträdgård, där hon har sin stuga.
Emelie Melin



Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36