Det finns inget "om?" i frågan om att ta emot flyktingar. Enligt Håkan Sandvik lyder den enda frågan "hur?".

Oro är okej - men aldrig fördomar!

Håkan Sandvik har stor erfarenhet av integrationsfrågor. Kyrkan inte får glömma sin egen flyktingstatus, menar han. 12.2.2016 kl. 15:16

Håkan Sandviks vägar har tagit honom från Nykarleby till en lång rad Mellanösternvistelser som präst och teolog. I dag jobbar han som pastor i Södertälje. Han talar flytande arabiska och har jobbat i Sverige i många år med integrationsfrågor. För ett par veckor sedan besökte han Finland, där han talade till drygt hundra frivilliga och kyrkligt anställda om att jobba med flyktingar.

För Håkan Sandvik finns det bara en frågeställning att besvara när det gäller flyktingarna som kommer: Hur tar vi emot dem som kommer. För honom handlar det om våra barns framtid.
– Vi som bor här och nu bygger tillsammans det samhälle vi vill att våra barn ska leva i, säger han bestämt.
Han tycker att frågan om hur flyktingarna tas emot är djupt teologisk. Kyrkan har talat vitt och brett om den ”världsvida kyrkan”.
– Har vi insett vad det verkligen betyder? I själva verket har vi alla tillfälliga upphållstillstånd i den här världen. Vi är pilgrimer. Jag är rädd för att vi har bott in oss så i vår bekvämlighet att vi har glömt det. Därför behöver kyrkans teologi flyktingarna minst lika mycket som de behöver oss.
Han hänvisar till Bibeln. Där är flyktingen, främlingen, något av en huvudperson som nämns i positiva ordalag många gånger om. Budskapet är nästan alltid detsamma: Behandla främlingen väl!


Avstå – dela – tala ut!
Håkan Sandvik talar förvånansvärt rakt, med en erfarenhet som genomsyrar allt. En tredjedel av invånarna i Södertälje är födda utanför Sverige. Inslaget från Mellanöstern är påtagligt med flera orientaliska kyrkor representerade. Staden är något av assyriernas utlokaliserade huvudstad, med fyra syrisk-ortodoxa kyrkor, två domkyrkor, två biskopar och två framgångsrika fotbollslag.

Mot bakgrunden av det ter sig flyktinginslaget i Finland rätt blekt. Höstens händelser har ändå satt tydliga spår, också i aktiviteten i kyrkorna. Bland åhörarna i Helsingfors har flera gett sig i kast med flyktingarbete i församlingens regi. Det finns frågor som hopat sig sedan den trevande starten. Hur ska man göra? Hur ska man göra rätt? Och hur ska man gå vidare, när församlingsbor som glatt tog emot exotiska, mångspråkiga mässor plötsligt inser att den nya gudstjänsten kommit för att stanna.
– Då var det inte längre lika roligt för församlingsborna, som kände att de gick miste om sin traditionella gudstjänst, delger en av deltagarna på flyktingseminariet.

Sandvik är bestämd. Också besvikelser, diskussioner om vad någon inte vill avstå från måste få komma ut:
– Sveriges största misstag är tron att man inte får tala om problem. Resultatet är att man plötsligt har enbart problem på bordet! Det gäller att vara försiktig med rasiststämpeln. Känslor och frustrationer som man inte vågar tala om gör att det smäller förr eller senare. Jag har sett så många församlingar som hamnat just i den sitsen.
Men han är noga med en sak:
– Det är viktigt att man talar om fakta och erfarenheter, inte fördomar. Kyrkan har en profetisk röst. Därför har vi ett ansvar att tala i samhällsfrågor och säga nej till rasism. Vi får inte tiga när ryktena går på stan om att ”afghanska pojkar gör si eller så”. Det vi har erfarit måste vi tala om, ja, men verkliga problem finns det tillräckligt av för att vi inte ska behöva hitta på sådana!

Han säger också att det gäller att granska sitt eget fokus kritiskt. För vem gör man det man sysslar med? För flyktingarna? Eller för sin egen skull?
Sandvik punkterar den kyrkliga aktivitetscentreringen.
– Det tuffaste jobb jag någonsin haft var på ett flyktingförvar där utvisade satt inlåsta i väntan på verkställande. I början var jag entusiastisk och aktiv ”har du haft en bra advokat, har du försökt det eller det … ”. Tills jag fattade att detta gjorde jag bara för min självrättfärdighets skull och insåg att det enda jag kunde var att dela deras förtvivlan och hjälplöshet. Lyssna. Det var tufft.

Läs hela intervjun med Håkan Sandvik i papperstidningen denna vecka!

May Wikström



Människa. ”Att det inte finns så mycket om sexualitet i Bibeln visar att den sågs som en naturlig del av livet.” 24.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna har länge varit föregångare när det gäller att främja spridningen av rättvis handel i Finland. Nu sprids också utmärkelsen Rättvis handel-församling i Borgå stift. Fyra församlingar har redan nappat på och en femte är på väg. 24.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Det som gör mest ont ger i slutändan den största rikedomen, sammanfattar Jutta Eklöf sina tankar om hur det är att slipas och törna mot varandra i ett äktenskap. 24.4.2008 kl. 00:00

Teologi. Ett dop som har förrättats med vatten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn är giltigt i tid och evighet. Men det finns ju också en annan sida i dopet. Den som döps blir upptagen i en församling. Det betonar professor emeritus Fredric Cleve. 24.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Kyrkan saknar mod att experimentera och söka och att handla innan problemen ramlar över oss. Kyrkan måste allvarligt tänka efter hur den bäst möter människors behov. Men i kyrkan finns kulturella och attitydmässiga hinder för utvecklandet av nya församlingsstrukturer. Fritt översatt var det ungefär så här som Esbo stifts biskop Mikko Heikka nyligen i en artikel i Ilta-Sanomat (15.4) beskrev situationen i kyrkan i dag. 24.4.2008 kl. 00:00

Kristina Fernström. Han är så lång att jag måste luta mig tillbaka i stolen och speja uppåt för att se hans ansikte. Inte ens då går det så bra. Vårsolen bländar. Och så är han ju svart dessutom. 24.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma delade på onsdagen ut Sankt Henrikskorset till president Martti Ahtisaari och prosten Paul Saar. Professor Seikko Eskola tilldelades Mikael Agricolakorset. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen-redaktörerna tenderar att tro att läsarna har större kunskaper än de har. Det här visar Mira Strandbergs pro gradu-uppsats om referensbindning i tidningens texter. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets FMS) kostnader för arbetet utomlands steg år 2007 till 20,3 miljoner euro. Totalkostnaderna för verksamheten var 26,7 miljoner. Understödet från församlingar och samfund uppgick till 14,2 miljoner, enskilda donationer till 3 miljoner. Finlands utrikesministerium beviljade FMS5,7 miljoner euro för biståndsarbete. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Sammanslagning av församlingarna på Kimitoön, alltså Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis förverkligas 1.1.2009, berättar Clas Abrahamsson.     23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Påven Benedictus XVI talade inför FN:s generalförsamling i New York med skärpa om mänskliga rättigheter och rätten för alla människor i världen att utöva sin religion, skriver Dagen. 22.4.2008 kl. 00:00

Världen. 4 000 människor demonstrerade i Bryssel mot det våld som de kristna i Irak utsätts för. 22.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. (kyrkklockorna ringer) står det på skärmen. Hörselskadades behov uppmärksammas i kyrkan. 22.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Malagas katolska biskop Don Antonio Dorado har uttryckt sitt djupa deltagande i samband med bussolyckan i Spanien. 22.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Präster och frivilliga församlingsmedlemmar har ställt upp för att hjälpa de som drabbats av den tragiska olycka i Spanien där nio finländare omkom när en buss krockade med en rattfyllerist på lördag kväll. 21.4.2008 kl. 00:00

Östnyland. Kyrkpressen har ställt tre frågor till Clas Abrahamsson om den utredning som domkapitlet i Borgå stift gjort kring församlingsstrukturen i Östra Nyland. 23.1.2017 kl. 15:36

ung kyrka. Årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar körde i gång på torsdag kväll i Karis. 20.1.2017 kl. 11:18

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

film. Agnus Dei väcker frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt. 20.1.2017 kl. 15:57

teve. Trygghet och tillit är förutsättningen för ärlighet och öppenhet. Det vet Maria Sundblom Lindberg, som intervjuat femton familjer om det som är svårast och viktigast i livet. 19.1.2017 kl. 10:34