Förslag: bara tre stift i framtiden

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Det var biskopsmötet som för två år sedan tillsatte arbetsgruppen som nu slutfört sitt uppdrag under ledning av biskop Tapio Luoma.

Stina Lindgård, kyrkoherde i Liljendal och Lappträsk församlingar och medlem av gruppen, berättar att uppdraget varit att se över vilka förändringar som kan bli aktuella för stiften och domkapitlen i framtiden.

– Vi har också försökt belysa på vilket sätt domkapitlen under årens lopp har förnyats för att motsvara förändrade behov.

Det är okej att förändras och det är okej att domkapitel och stift förändras, konstaterar hon.

I rapporten presenteras tre möjliga modeller. Den första: fler stift och biskopar än tidigare. Den andra: färre stift än tidigare. Den tredje: bara tre stift, ett i norr, ett i söder och ett svenskspråkigt stift.

– Ur teologisk synvinkel och för att kunna tjäna församlingsmedlemmarna anser vi att det bästa vore fler stift. Den lösningen skulle innebära att de nuvarande samfälligheterna upplöses, vilket gör att modellen kunde tänkas vara ekonomiskt gångbar.

I alla tre modeller bevaras det svenskspråkiga stiftet.

– Det har helt enkelt att göra med att vi är en minoritet, att det ser så annorlunda ut i Borgå stift också rent kulturellt. Vi har vissa särbehov, och det är bäst att de svenskspråkiga också i framtiden har sitt eget stift, säger Lindgård.

Biskop Björn Vikström har tagit del av arbetsgruppens rapport.

– Det är glädjande att märka att det också på finskspråkigt håll uppenbarligen finns en bred förståelse för att det behövs ett svenskt stift.

Han kommenterar också de olika modellerna för stiften i framtiden.

– Många uppfattade att det inte är realistiskt att vi ökar antalet stift med till och med det dubbla.

Han är också tveksam till att bara tre stift kunde vara en gångbar väg framåt.

– Då är tanken att man monterar ner kyrkostyrelsen och flyttar ut dess verksamhet i de tre stiften. Men jag har svårt att tro att det är en vettig modell.

Diskussionsöppningar

Biskopsmötet antecknade förra veckan rapporten för kännedom och fattade beslut om vilka av de punkter i rapporten som skickas vidare med uppmaning om att de ska förverkligas. Gällande stiftens antal i framtiden tas inga beslut nu.

Björn Vikström anser att modellerna i stället ska ses som diskussionsöppningar.

– Det är skäl att vänta och se vad kyrkomötets framtidskommitté har att presentera först.
I maj 2015 tillsatte kyrkomötets framtidsutskott nämligen en kommitté som ska ge förslag till revidering av kyrkans organisation. Tanken är att förslaget ska vara klart i november 2016. Björn Vikström är en av dem som undertecknade det ursprungliga initiativet.

Varför finns det flera arbetsgrupper inom kyrkan som samtidigt grunnar på framtiden?

– För två år sedan, när biskopsmötet tillsatte sin arbetsgrupp, hade initiativet till revidering av kyrkans organisation ännu inte tagits upp i kyrkomötet. Biskopsmötet har på sitt bord att fundera på stiftet och i den situationen upplevde vi att stiften och domkapitlen hamnat i skymundan för andra reformer, säger Vikström.

Han säger att det inträffat en viss inflation på den här typen av dokument.

– Att komma med nya strategier får inte vara ett självändamål och det är säkert bra att efterlysa ett fokus inom kyrkans framtidsstrategier.

Han anser ändå att arbetsgruppens rapport är betydelsefull.

– Det är viktigt att arbetet gjorts. När det gäller finjustering av den nuvarande verksamheten har arbetsgruppen lagt fram många goda förslag.

Dessa finjusteringar består av drygt tio punkter med förändringsförslag, allt från hur domkapitlen kan specialisera sig till frågor om kontraktsprostarnas roll.

I protokollet från biskopsmötets senaste möte finns besluten på detaljnivå. Du hittar protokollet här.

Christa Mickelsson



Kultur. – Ett vetenskapligt arbete som jag tror kan väcka intresse bland folk, säger professor emeritus Karl-Johan Hansson om ett stort forskningsprojekt kring Luthers psalmer i nordiskt folkligt liv. Många känner till Av himlens höjd och Vår Gud är oss en väldig borg. 24.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kollekten på påskdagen uppbärs för att förbättra kvinnors ställning socialt och ekonomiskt i de fattigaste delarna av världen. Kyrkans Utlandshjälp ser till att medlen kommer fram. 23.3.2008 kl. 00:00

Människa. Maisi Bäckman har konverterat från lutherdomen till ortodoxin. Precis som gudstjänsten överlag är påsken i den ortodoxa kyrkan mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan. 22.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det ekumeniska passionsspelet Via Crucis – Korsets väg – går av stapeln på påsklördagen 22.3 klockan 21 på Senatstorget i Helsingfors. 21.3.2008 kl. 00:00

Världen. I spanska Andalusien firas stilla veckan med särskild pompa och ståt från Palmsöndagen till påskdagen. Under hela veckan, på spanska Semana Santa (den heliga veckan), ordnar varje spansk stad och by med självaktning religiösa processioner i stor skala, men den andalusiska varianten är mest känd och besökt. 20.3.2008 kl. 00:00

Människa. Skepparevangelist skulle sitta perfekt som titel för en artikel om Kalle Winberg. Det här är storyn om hur Gud griper in i en värstings liv. 19.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen. 19.3.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Min lilla arbetsstuga delar jag med krukväxter som inte är i det skick att jag vill ha dem inne i huset. Det är växter som är trötta efter en blomningsperiod eller kuschade av andra orsaker. En blomma tar faktiskt igen sig efter tydliga spår av kattens vassa tänder. 19.3.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

Världen. De norska biskoparna är bekymrade över samhällets system att sortera bort människor. I ett uttalande frågar de: ”Finns det inte plats för människor med Downs syndrom? Vilka andra avvikelser kommer vi eventuellt inte att ha plats för?” 19.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors kyrkliga samfällighets Trohoppkärlek-kampanj fokuserar i påsk på hoppet. 19.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. För FMS:s utjämningsambassadör Kristian Meurman innebär påsken hopp om en bättre framtid. Och ett utmärkt tillfälle för alla att stanna upp och fundera på hur vi egentligen lever våra liv. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ben Thilman, kaplan i Esbo svenska församling, har blivit vald till ledande sjömanspräst för den nya sjömanskyrkan i Nordsjö. Thilman tillträder posten i november 2008. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Statistiken för församlingarnas samtalstjänst visar en nedgång i antalet samtal i fjol, men siffrorna säger inte allt. Nu riktas blickarna mot webbhjälpen. 18.3.2008 kl. 00:00

Kultur. Den svenska ärkebiskopen Anders Wejryd ska i sommar gestalta Simon Petrus i pjäsen Himlaspelet. 18.3.2008 kl. 00:00

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19