Större tematiska helheter erbjuds nu dem som studerar teologi. – Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång, säger Mikael Lindfelt.

Studierna i teologi stuvas om när budgeten inte håller vid ÅA

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.
– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA.
26.1.2016 kl. 13:08

Undervisningsministeriet skär ner vid universiteten, samtidigt som indexjusteringen bortfaller och näringsliv och industri delar ut mindre pengar till forskning.

– Budgeten håller inte, säger Mikael Lindfelt, utbildningsansvarig för teologin vid Åbo Akademis nya fakulteten för humaniora, psykologi och teologi.

Mycket tyder nu på att ungefär var sjunde anställd, eller 153 personer, får gå från ÅA fram till 2018.

– Förhandlingarna pågår ännu, och vi försöker få ner siffrorna, säger Lindfelt.

Den teologiska utbildningen drabbas, liksom alla andra utbildningar.

– Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi klarar sig hyfsat. Men eftersom ÅA har en helhetsbudget så spelar det inte så stor roll.

Försiktigt hoppfull

Trots dystra tider har Mikael Lindfelt inte förlorat hoppet.

– Tack vare de planer vi har på gång tror jag att vi kommer över den största svackan. Bara förhandlingarna blir klara tror jag att det börjar ljusna. Jag är övertygad om att vi har attraktiva utbildningar framöver.

Redan för några år sedan gick teologin in för breda kandidatutbildningar.

– Vi lade om upplägget så att ämnena samarbetar mer med varandra. Vi erbjuder i praktiken ett färre antal kurser, men med större samarbete mellan olika ämnen. Kurserna blir större till omfånget, men med färre valmöjligheter.

Han säger att hela fakulteten nu ser ut att följa efter.

– Vi ser att tematiska kurshelheter bättre svarar mot de behov som finns i det förändrade samhället omkring oss.

Fördelen med ett litet universitet som ÅA är att förändringarna kan genomföras snabbare.

– I våra små kretsar kan vi smidigare skapa studiehelheter som fungerar.

Knappt också vid HU

Många befarar nu att också teologerna vid Helsingfors universitet förlorar sin egen fakultet, liksom teologerna i Åbo gjorde 2015. Auli Vähäkangas, vice dekanus vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet, kan ännu inte svara på hur utbildningen läggs om.

– Om två år vet vi hur fakulteterna ser ut, om ett halvår vet vi hur samarbetsförhandlingarna utfaller för teologernas del, säger Vähäkangas.

Det talas om hjärnflykt, att universiteten töms på sina bästa förmågor. Hur ser du på det, Mikael Lindfelt?

– Jag är nog rädd för att nedskärningarna på hela universitetsfältet får stora negativa konsekvenser. Välfungerande koncept och team tvingas bryta upp. Så kallad ”brain drain” drabbar främst forskningstunga områden där människor rör på sig livligt mellan internationella forskningsenheter. Men visst hör jag också röster i min närhet om huruvida det vore klokt att söka sig till exempelvis till Sverige.

I februari är det meningen att samarbetsförhandlingarna ska vara klara.

– Det kommer att bli mera arbete för färre människor. Men det råder en god stämning här i gänget och jag tror att vi har energi att klara av det. Och det sista vi vill är att det ska drabba våra studerande.

De förstaårsstuderande som läser teologi är de första som studerar enligt det nya konceptet med större tematiska helheter.

– Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång.

Hittills är det kandidatutbildningen som lagts om, men ÅA ska nu också börja titta på magistersutbildningen.

– Finns det samarbetsformer vi inte tänkt på tidigare? Kan teologin gå in i samtal med andra ämnen, med historia, filosofi och religionsvetenskap? Här ligger vår utmaning framöver.

Kommer antalet doktorsavhandligar i teologi per år att minska?

– Vi har en stark doktorsutbildning med 4-5 avhandlingar per år. Vi har många duktiga och energiska doktorander och jag tror inte att nedskärningarna kommer att synas där inom de närmaste fem åren.

Christa Mickelsson



äktenskapsfrågan. I en insändare riktad till svenskspråkiga dagstidningar i Finland meddelar 45 präster i Borgå stift att de vill stå för det som varit kyrkans traditionella äktenskapslära. Prästerna säger i insändaren att de inte i något skede kan börja viga eller välsigna samkönade par oberoende av vilka beslut kyrkan kommer att fatta. 25.11.2017 kl. 10:59

flyktingar. I sexton år har Nordkorea toppat listan över länder där kristna har svårast att leva. Men nu riskerar Afghanistan att gå förbi. Det beror inte på att förhållandena i Nordkorea förbättrats. 24.11.2017 kl. 09:48

flyktingar. Utvisningshotet mot den kristna afghanska konvertiten som suttit i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors är avvärjt, åtminstone tillfälligt. 22.11.2017 kl. 11:26

Rädsla. Itohan Okundaye från Nigeria älskade skolan som liten flicka. Hon drömde om att bli läkare. Aldrig någonsin hade hon trott att hon skulle bli ett offer för människo- och sexhandeln. 18.11.2017 kl. 12:11

Borgå. Fastighetsdebatten fick en överraskande vändning när gemensamma kyrkorådet förkastade förslaget till fastighetsstrategi. Nu är Svenska församlingshemmet fredat åtminstone en tid framåt. 17.11.2017 kl. 11:59

Påverka. Just nu pågår en konstutställning i Johanneskyrkans krypta. Det är journalisten och konstnären Barbara Savolainen som ställer ut sina verk under rubriken Face, ansikte. 17.11.2017 kl. 10:28

FMS. Finska Missionssällskapets styrelse valde vid sitt möte idag Rolf Steffansson till ny verksamhetsledare. Han inleder sin tjänst den 1 januari 2018. 15.11.2017 kl. 13:25

pro ecclesia. Pro ecclesia till mångårig församlings- och stiftstrotjänare. 15.11.2017 kl. 13:03

eutanasi. Viktigt att god vård i livets slutskede finns i hela landet för alla. 10.11.2017 kl. 09:58

Kyrkomötet. Nästa år betalar församlingarna sammanlagt 6,5 miljoner mindre till kyrkans gemensamma verksamhet och förvaltning. 9.11.2017 kl. 11:41

Istanbul. Pia Ingströms bok om de grekiska, armeniska och judiska minoriteterna i Istanbul är en berättelse om förlusten av språk, identitet och tradition. 9.11.2017 kl. 09:14

Kyrkomötet. Remissdebatten kring vigselrätten tog plats i ett annars luftigt kyrkomöte. 8.11.2017 kl. 14:15

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt idag att låta göra en oberoende utredning om hur församlingarnas ekonomi och verksamhet påverkats av kyrkans informationsförvaltning. 8.11.2017 kl. 13:12

svenska dagen . Kyrkostyrelseprofil noteras för sina språkliga jämställdhetsinsatser. 7.11.2017 kl. 10:49

Avsked. Ljuset är en stark symbol. Det följer oss från dopet till döden. Det tröstar, stillar och hjälper oss att minnas. 3.11.2017 kl. 15:31

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05