År 2000 klev hon in i skolan för första gången. Tanken var då att hon skulle vikariera i sex veckor. De sex veckorna har nu blivit 14 år i Svenska Samskolan i Tammerfors.

"Hur många andra lärare måste försvara sitt ämne hela tiden?"

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.
– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm.
21.1.2016 kl. 08:05

På Skolgatan 14 i Tammerfors ligger den över hundra år gamla jugendbyggnad som inrymmer den enda svenskspråkiga skolan i Birkaland. De stadiga stentrapporna ringlar upp till andra våningen och lärarrummet där jag stämt träff med Sabina Lindholm.

– Hej Sabina, hälsar en av eleverna när vi går mot hennes klassrum.

Som lärare i religion, filosofi, psykologi och livsåskådning har hon undervisat så gott som skolans alla elever.

– Visst skulle det vara enklare för mig om jag fick ha dem i klassrummet samtidigt, säger hon och hänvisar till uppdelningen i livsåskådningsämnena.

Hon ser att den största nyttan av undervisningen i religion är förståelsen för den egna och övriga världens historia.

– Undervisningen i religion har ju redan länge varit konfessionslös. På vilket sätt lider elever av att undervisas i sin egen historia? Eleverna stiger inte in här i klassrummet för att utöva sin religion. Jag säger aldrig till mina elever vad de ska tro eller tänka, utan presenterar hur människor har tänkt och hur det ser ut i dag. Var och en har möjlighet att tro och och göra som de vill.

Undervisningen i livsåskådning påminner rätt långt om undervisningen i till exempel evangelisk-luthersk religion. Men kännedomen om Finlands religionshistoria går eleverna som läser livsåskådning miste om.

– Ta till exempel det att längden på lektionerna i skolan är 45 minuter med en rast på 15 minuter efteråt. Det härrör sig från klostertiden då munkarna och nunnorna först undervisade i 45 minuter och sedan bad i 15 minuter. Hur ska eleverna veta det om ingen berättar det för dem?

Nytt upplägg

Från och med hösten blandas korten om i gymnasieundervisningen då bland annat de obligatoriska kurserna i religion blir två i stället för tre. Dessutom tillkommer två nya valfria kurser i religion.

– Det är kursen i etik som faller bort.

Etiken behandlas i stället i en filosofikurs. Vem kommer ihåg hur undervisningen i religion lades om på nittiotalet? Då blev kursen i världsreligionerna frivillig i stället för obligatorisk.

– Det tycker jag var en stor miss. Just nu finns världsreligionerna i sjuornas läroplan. Men gymnasieelever har betydligt större mognad och möjlighet att ta till sig undervisningen. Nu är det bara några få som väljer den frivilliga kursen.

Vilken kurs tycker du mest om att undervisa i?

– Till mina elevers stora förtret måste jag nog säga kyrkohistoria.

Sabina Lindholm har ett stort historiskt intresse och läste först också historia som biämne.

– I någon bemärkelse är det lättast att undervisa i kyrkohistoria. Då behöver jag inte förklara mig,och det är inte så vanligt att eleverna ifrågasätter mig och undervisningen.

Annars händer det regelbundet att elever som bär på en negativ syn på religion kritiserar undervisningen. ”Varför ska jag lära mig om Jesus, det är ju bara lögn?”

– Hur många andra lärare måste försvara sitt ämne hela tiden? Ingen ifrågasätter mig till exempel när jag undervisar i psykologi.

Att vara lärare är ändå något hon trivs med.

– Att känna att jag kunnat göra avtryck på eleverna är en fin sak.

Christa Mickelsson
Christa Mickelsson



Mest läst

    Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

    värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

    sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

    Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

    Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

    Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

    nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

    närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

    relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

    Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

    profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

    bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

    religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

    religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

    pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

    PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

    PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

    PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

    PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

    FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

    Mest läst