"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Människa. Husmor Ritva Lindqvist känner vägen till hjärtat. 10.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand predikade vid söndagens tvåspråkiga festgudstjänst i Malax kyrka. Gudstjänsten  ingick i kyrksocknens 400-årsjubileum som firas hela detta år med olika begivenheter. 9.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Teol.dr. Sixten Ekstrand är stifsdekan vid Borgå domkapitel från den första augusti. 9.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Det är inte alldeles enkelt att berätta historien om After Eight i Jakobstad. Den har så många förgreningar, bottnar och hugskott. Det är historien om dröm som blir verklighet, om kreativt kaos som utmynnar i bestående avtryck och om tro som förflyttar berg, för att låna ett bibliskt uttryck. 9.8.2007 kl. 00:00

Människa. Vice ordförandeskap för en organisation med 25 miljoner medlemmar kan kanske inte klassas som en hobby. 9.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Skribaungdomar som avslutar lägret med ett party har väckt diskussion i församlingarna i sommar. I Nakkila tog polisen hand om berusade minderåriga som festade efter ett avslutat konfirmationsläger. Församlingen reagerade med bestörtning på den nya traditionen, rapporterar tidningen Kotimaa. 8.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Skolstarten är en milstolpe i livet. Uppmärksammas den på barnets villkor? 8.8.2007 kl. 00:00

Människa. Scouter världen över firar scoutrörelsens 100-årsjubileum på olika läger under sommaren. Nykarleby forsfarare höll jubileumsläger vid Tisskärssand i Vexala. 8.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tusentals barn välsignas i cirka 80 procent av församlingarna inför skolstarten i höst. 7.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Årets Humlefestival gick av stapeln förra veckoslutet i Monäs i Österbotten. Fredagens program samlade runt 250 besökare, lördagen 350. 7.8.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt en rapport från Storbritanniens säkerhetstjänst hotas 200 miljoner kristna i 60 olika länder av förföljelse på grund av sin tro. 7.8.2007 kl. 00:00

Kultur. – Ingmar Bergman har inte bara hjälpt kyrkan att göra upp med en bestraffande Gud utan hans verk har också påverkat kyrkans liturgi på ett positivt sätt. 7.8.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan hade för första gången en egen sektion i Pride-paraden i Stockholm. 6.8.2007 kl. 00:00

Världen. Den största leverantören av kommunikationslösningar i Danmark, TDC, säger nej till kristen tv. 6.8.2007 kl. 00:00

scouterna. I söndags gick startskottet för evangelisk-lutherska kyrkans insamling Gemensamt Ansvar. I år är scouterna det inhemska insamlingsmålet. Syftet är att med hjälp av scouting förebygga utslagning av ungdomar. 8.2.2016 kl. 13:37

åbo svenska församling. Åbo svenska församling föreslås fortsätta som en av tre församlingar i Åbo efter en stor sammanslagning. För tillfället finns det sju församlingar i Åbo och St Karins samfällighet. 8.2.2016 kl. 10:36

tomas lundqvist. I Finland finns en stor grupp människor som inte har rätt till någon hälsovård. Läkaren Tomas Lundqvist erbjuder på sin fritid papperslösa vård vid kliniken Global Clinic i Helsingfors. 4.2.2016 kl. 00:00

john vikström. I år har det gått 50 år sedan ärkebiskop emeritus John Vikström doktorerade vid Åbo Akademi. 3.2.2016 kl. 13:06

Då man riktar sig till unga vuxna människor skapar man ringar på vattnet. Då når man också målgruppens föräldrar och barn. 3.2.2016 kl. 09:05