Mäntyharju kyrka finns i Södra Savolax och är Finlands näststörsta träkyrka. Värmeelementen under kyrkbänkarna byggdes i gammaldags stil och i enlighet med musieverkets bestämmelser så att de skulle passa in i den övriga miljön. (foto: Senera oy)

Ekologisk och ekonomisk värme

Uppvärmning med jordvärme har blivit allt vanligare, också i våra kyrkor. – Inbesparingarna i energikostnader per år är 60–80 procent, säger Jussi Hirvonen som ser sig själv som en predikant för värmepumpar.

17.7.2014 kl. 08:00

Kyrkor och församlingar har stora fastigheter och uppvärmningskostnaderna är därför också mycket höga.

– Genom att investera i jordvärme kan man sänka energiutgifterna med 60 till 80 procent per år. Det handlar om stora summor för en församling, säger Jussi Hirvonen som är verksamhetsledare för SULPU (Suomen Lämpöpumppuyhdistys).

I Sibbo kyrka har kostnaderna för uppvärmning sjunkit med 65 procent sedan man övergick till jordvärme. I Finlands näststörsta träkyrka i Mäntyharju har kostnaderna sjunkit med 77 procent och detta samtidigt som man höjt medelvärmen i kyrkan.

Investeringskostnaderna för jordvärme är höga men det sparar man in på bara några få år genom att räkningarna för uppvärmning genast blir mycket lägre än tidigare.

Jussi Hirvonens väg till en passionerad förespråkare av jordvärme har varit lång. I början av 90-talet var han mycket skeptisk till jordvärme.

– Till min utbildning är jag diplomingenjör med en specialisering i kärnkraftsteknik. Jag var med och startade kärnkraftverket i Lovisa i tiderna.

Sen träffade han en gammal vän som arbetade med värmepumpar i Sverige.

– Vi satt på en färja mellan Sverige och Finland och grälade riktigt ordentligt. Jag tyckte att det var ett helt skrattretande påstående att man skulle kunna utvinna energi och värme ur jorden.

Han ville utmana sin vän och bevisa att jordvärme inte fungerar.

– Jag lät honom bygga in ett värmpumpsystem i mitt nya egnahemshus.

I tre år gjorde Hirvonen sedan nogranna tekniska kalkyler och beräkningar av hur värmepumpen fungerade i hans hus.

– Det övertygade mig. Kostnaderna sjönk med 30 procent. Jag grundade ett företag och började importera värmepumpar från Sverige.

Läs mer om värmepumpar i kyrkor i veckans nummer av KP.

Tomas von Martens



ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24