När Johanna Södö ikläddes stola och mässhake av biskop Björn Vikström vid altaret i Borgå domkyrka på Trettondagen skrev hon på sätt och vis historia. Till tonerna av psalm 25, Dagen är kommen, tågade hon ut som den första kvinnliga prästen på finlandssvenskt håll med rötter inom laestadianismen.
– Jag uppfostrades till att tänka själv och mina föräldrar underströk hela tiden betydelsen av att studera och få ett bra jobb. Därför skedde det hela tiden en krock mellan min hemkultur och omgivningens uppfattning om vad som lämpar sig och inte, säger Södö.
Hon växte upp i Ytteresse som enda barnet i en tvåspråkig familj där båda föräldrarna var laestadianer.
– När rörelsen kom till Pedersöre blev i stort sett hela pappas släkt laestadianer. Min mamma blev medlem när jag föddes medan pappa gick med i väckelserörelsen först när jag var femton år. Vi var nog alla väldigt engagerade och aktiva, säger Södö.
En stark kristen tro har därmed ända från barnsben varit en viktig del av Johanna Södös liv.
– Varje söndag lyssnade vi först på radiogudstjänsten klockan tio eftersom det var för långt att åka till Jakobstads kyrka där de närmaste finska gudstjänsterna hölls. Sedan fortsatte det med söndagsskola och möten i Punsar bönhus. Hela söndagen var det dubbel dos av gudstjänster nästan från morgon till kväll.
Läs hela profilen i KP 3/2014.
Foto: Sara Ekstrand
Glömmer aldrig rötterna
Johanna Södö. Den senaste att sälla sig till skaran av präster i Borgå stift är Johanna Södö. Men som kvinna med laestadiansk bakgrund var prästvigning inte ett självskrivet mål. – Jag har ändå alltid fått ett starkt stöd och uppmuntran hemifrån. 16.1.2014 kl. 14:38
Sara Ekstrand
