Den nyaste familjemedlemmen Shiro, en japansk spets, hjälper Heidi Finnilä att lätta på sitt kontrollbehov. Nu har det gått drygt tre år sedan hon drabbades av utmattningssyndrom. FOTO: Michaela Rosenback

Inget att sopa under mattan

I sex månader gick journalisten Heidi Finnilä omkring med svåra fysiska symptom. Läkarna hittade inget fel på henne och hon fortsatte att jobba. Tillslut insåg hon själv att problemet var psykiskt.
19.7.2013 kl. 09:45
För Heidi Finnilä har livet alltid rullat på i den högsta växeln. Hon är en hängiven journalist, programledare på Obs debatt, trebarnsmamma och en person som inte är rädd för att väcka diskussion med sina åsikter. Så har det alltid varit, fram till år 2009 då kroppen sade ifrån. Ordentligt.

– Det började med väldigt fysiska symptom och jag förstod inte vad det var jag hade. Först fick jag nackspärr och sedan fortsatte det med smärta överallt. Mina muskler och leder värkte, min mage fungerade inte och maten hölls inte i mig. Jag magrade tio kilo på väldigt kort tid. Eftersom jag magrade så frös jag hela tiden.

Heidi Finnilä växte upp på Drumsö och tillbringade sina barndomssomrar vid sommarstugan på Strömsö i Vasa.

I gymnasiet var hon klassens primus och präglades av prestationskrav och en vilja att uträtta något. Under sina studier i Nordiska språk-och litteratur fick hon in foten på Yle och sen har det rullat på.

– Att jag ville bli journalist utkristalliserade sig ganska tidigt. Min drivkraft i det här yrket är att jag i grund och botten är en glad person men också att jag är en väldigt upprörd individ. Om jag inte var journalist så skulle jag skriva insändare varje dag.

Heidi Finnilä hade inte en tanke på att det var just den här höga ambitionsnivån och känslan av att alltid behöva vara den som har helheltsansvaret, både hemma och på jobbet, som gjorde henne sjuk. Inte heller läkarna förstod var det verkliga problemet låg. Därför tog det länge innan hon fick rätt diagnos.

– Läkarna gissade att det var en autoimmunolog reaktion efter ett virus. Det blev en ond cirkel av starka värkmediciner och magsår på grund av det. Sedan fick jag lugnande piller på grund av biverkningarna av medicinerna. Och jag bara fortsatte jobba.

Det tog över sex månader innan hon insåg att hennes symptom inte bottnade i en fysisk sjukdom.
 
– Det kom till en punkt när jag sa till den läkare som behandlade mig att ”vet du vad, nu behöver jag en psykiater”. Han svarade mig ”men du är ju inte den typen som drabbas av utbrändhet”. I efterhand har jag insett att det är precis sådana som jag som insjuknar.

Svårt sjuk
När Heidi Finnilä mådde som sämst bad hon sin man att ta henne med till en eutanasiklinik i Schweiz eftersom hon inte klarade av att leva som en misslyckad människa. Han svarade att hon pratar strunt och att hon naturligtvis kommer att bli frisk. Familjen har varit en väldigt viktig spelbricka i Heidis tillfrisknande.

– Jag är så otroligt privilegierad som får ha den familj jag har. Det som jag sörjer allra mest är att mina barn behövde se det. Men jag tog genast den linjen att det här behöver vi prata om. Det är ingenting vi sopar under mattan. Nu är det på det här viset att mamma är jättesjuk och mamma är också sjuk i huvudet. Vi talade om det och vi stängde aldrig dörrarna till vårt hem och gjorde det till en sjukstuga, utan ungar och vänner kom och gick. Det härligaste var då barnens vänner kom in till mig där jag låg i min säng med värmedynor, filtar och 26 grader inne och sa ”Hej, Heidi, har du alls en bättre dag i dag?”. Jag tror att det är det viktigaste, våga tala om det.

Hon var sjukskriven i sex månader och återvände efter den tiden till sitt jobb som programledare på Yle.

– Ibland trodde jag att det skulle vara svårt att hitta tillbaka till passionen för journalistiken. När det var som mörkast kunde jag bara titta på Friends och Will & Grace. Jag kunde inte titta på tv och jag kunde inte läsa tidningar. Jag var rädd för att jag aldrig mer skulle klara av det jobbet.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Michaela Rosenback



Ledare. Det som nästan kan kallas en ödesgemenskap mellan samhället och kyrkan visade sig bli ett centralt tema då kyrkans nu och framtid diskuterades under Kyrkans forskningscentrals jubileumsseminarium i Tammerfors. 19.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Antalet jämställdhetsplaner i församlingarna har fördubblats under åren 2004-2007. 18.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Det är glädjande att Ungdomens Kyrkodagar intresserar sig för och har diskuterat utbildningen av kantorer och kommer med synpunkter på hur denna kunde förändras. 26.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Det är glädjande att Ungdomens Kyrkodagar intresserar sig för och har diskuterat utbildningen av kantorer och kommer med synpunkter på hur denna kunde förändras. De förslag till utveckling som UK framför är dock redan verklighet. Den studerande som så önskar har möjlighet att inrikta sig på icke-klassisk musik, som t.ex gospel, vid musikutbildningen i Jakobstad och vid Sibelius-Akademin. Orgelspel, som redan i sig är ett ytterst mångsidigt och stilmässigt brett område, är inte det enda alternativet till fördjupning i kantorsutbildningen. På Sibelius-Akademin finns femfördjupningsalternativ, tyngdpunkten kan alltså istället ligga på solosång, körledning eller t.ex. på ett program där rytmmusik ingår. Inte ens vid ansökningen till utbildingen krävs prov i orgelspel. Orgelspel hör givetvis till grundutbildningen, liksom även solosång och körledning.Varje kantor har i sitt arbete en stor frihet att själv profilera sitt arbete genom att använda sig av olika musikaliska stilar och uttrycksmedel. Ansvaret för detta ligger på den enskilde kyrkomusikern, och på de medel och resurser som de enskilda församlingarna har till förfogande.Med dessa tankar välkomnar vi alla intresserade att söka till kantorsutbildningen, och där bekanta sig med ett mångsidigt och givande yrke.Kyrkomusikerföreningens arbetsutskottPia Bengts, ordförandeAnna Maria Böckerman, vice ordförandeNiels Burgmann, sekreterare 18.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Veckan mot rasism 14-22.3.2009 uppmärksammar fördomar gentemot etniska minoriteter. 18.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. En reklamkampanj med ateistiskt budskap planeras i Finland. 17.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Alpha-konferensen vid Lärkkulla fortsätter i dag. 14.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kanal Hoppets nätbaserade radiokanal Higher Ground ljuder nu också i mobiltelefoner. 15.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Bibelkuppen har startat i skolorna runt om i Svenskfinland. 16.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Karlebyprästen Peter Silfverbergs predikan den första februari har anmälts till domkapitlet. 13.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Tempelplatsens kyrka i Helsingfors belönas för sin lättillgänglighet.  13.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Vi räknar med att officiellt ställa upp Björn Vikström som biskopskandidat under mars månad, säger Björn ”Nalle” Öhman. 12.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Vi räknar med att officiellt ställa upp Björn Vikström som biskopskandidat under mars månad, säger Björn ”Nalle” Öhman. 12.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Också antalet kandidater kan påverka valresultatet, säger domkapitelsnotarie Clas Abrahamsson. 12.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Finns det någon kristen anda i bloggosfären eller är webben endast en andlig skräpkorg där allt hävs ut med versaler? 12.3.2009 kl. 00:00

sexualitet. Predikanten levde ett dubbelliv. I över 20 år försökte han förtränga sina känslor och bad till Gud om helande. Idag vill Anthony Venn-Brown berätta öppet om vad självhatet gjorde med honom. Hans berättelse har även hjälpt andra. 13.9.2018 kl. 14:48

Analys. Katolska kyrkan är i så djup kris att många undrar om den ska överleva. Nu blir kraven på att påven ska avgå allt mer högljudda. 13.9.2018 kl. 10:30

Helsingfors . Ett drömjobb att få vara med om att utveckla kyrkan i Helsingfors. Stefan Forsén är motiverad att jobba för fungerande samarbete mellan församlingar och samfällighet. 7.9.2018 kl. 14:59

bokhandel. Allkristen bokhandel i Jakobstad stänger av ekonomiska orsaker i mars nästa år. Bokhandeln i Karleby fortsätter men på mindre yta. 3.9.2018 kl. 11:40

folkhögskola. Det finns en framtidstro på Efo i Vasa när den ny- och ombyggda skolan tagits i bruk. Men eleverna på de allmänna linjerna lyser ännu med sin frånvaro. 31.8.2018 kl. 08:27