Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

Granska makten kräver kunskap

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik.
27.3.2013 kl. 12:45
I ett Radbyte i förra veckans KP skriver katoliken Sara Torvalds att bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt och tendentiöst journalister ser på det här med religion.

Problemet ligger djupare än att sekulära journalister har svårt att hålla isär begreppen då de rapporterar om till exempel valet av påve, menar Lars Lundsten som är medieforskare och lärare vid Arcada och Svenska social- och kommunalhögskolan.

– Det ligger i journalistikens väsen. Journalistiken är i själva verket ett kunskapssystem som organiserar världen på ett visst sätt. Men kristendomen är ett konkurrerande sätt att organisera kunskap om världen. Nu vet jag att många journalister säger att det där är bara strunt, journalister berättar bara hur världen ser ut. Men det är inte så.
Journalister kategoriserar fenomen i termer av maktkamp.

– Det ska journalistiken göra. Men det blir en automatik i det här som journalisterna kanske inte själva och kanske inte heller deras publik eller de som blir intervjuade alla gånger förstår.

När journalisten helt motiverat utgående från sitt uppdrag granskar en organisation, må den vara ett ministerium eller en religiös organisation, så är det automatiskt frågor om makt som blir gällande.

– Om den här organisationen då inte uppfattar sig arbeta enligt de här principerna så blir det go´morron yxskaft när man ställer frågor.
När det handlar om till exempel vem som ska bli följande påve tänker journalisten automatiskt: vem får makten inom den organisation som heter Katolska kyrkan?

– Men även om Katolska kyrkan som organisation också har en maktkultur, så är Katolska kyrkan – och vilken kyrka som helst – förhoppningsvis i första hand inte en maktorganisation utan en religiös organisation. Och som religion analyserar kyrkan världen och vad som är viktigt och mindre viktigt med andra verktyg än vem som har makten och vem som blir misshandlad av makten.

Besvärliga paradoxer

En annan viktig fråga är att den journalist som verkligen ska klara av att granska till exempel kyrkan ur ett maktperspektiv måste vara påläst.
– Så att man inte gör som så många journalister gör när de frågar att när ska vi skilja kyrkan från staten, när vi redan har gjort det i Finland. Det är beklämmande, säger Lundsten.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



tjära. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

Östnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

Ett drömjobb och bönesvar, säger Birgitta Udd, som ska koordinera husfolk på retreatgården Snoan. 8.6.2016 kl. 12:40

"Jag är en typisk semesterstressare som mår bäst i vardagliga rutiner och flippar ur när det blir ledigt. Hur ska jag tänka inför sommaren?" 1.6.2016 kl. 16:26

musik. Börje Särs har inte längre tid med ytligt prat eller klyschor. 1.6.2016 kl. 12:20

vägkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33

Nya präster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrågor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bön. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

sjukhussjälavård. Det efterlängtade stilla rummet i Vasa Centralsjukhus är nu öppet 24 timmar i dygnet för alla som söker stillhet. 25.5.2016 kl. 09:41

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39