FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Människa. Marianne Blomqvist har lyckats med den osannolika ekvationen att  kombinera en akademisk karriär med rollen som diplomathustru i många olika länder. 23.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan och församlingarna kan delta på många olika sätt då åldringspolitiken utformas i teorin och i praktiken. 23.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Justitieministeriet överväger att förbättra sambors juridiska ställning. Det är ok att skydda den svagare parten i ett samboförhållande, tycker kyrkostyrelsen. 23.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utredningsman Roy Aller skall på uppdrag av domkapitlet i Borgå stift komma med ett slutligt förslag till sammanslagning av församlingarna i Helsingfors. Domkapitlet prioriterar en modell med tre församlingar. 22.8.2007 kl. 00:00

Världen. Finland borde sända kvinnliga poliser till det krisdrabbade Darfur. Alternativt kunde Finland finansiera afrikanska kvinnliga polisers deltagande i FN-operationen. 22.8.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrktorn har länge varit begärliga objekt för teleoperatörer som vill pressa ner kostnaderna för masterna i markbundna sändarnät. Många församlingar i Europa med krass ekonomi har gått med på att hyra ut sin helgedom inklusive torn som mastersättning. 22.8.2007 kl. 00:00

Världen. Den liberala episkopala emeritusbiskopen John Shelby Spong bjöds till Australien för att göra reklam för sina färska bok Jesus for the Non-Religious (Jesus för icke-religiösa). Men nu har den anglikanska ärkebiskopen i Sydney bestämt att Spong inte får tala offentligt i någon av kyrkorna i hans stift. 22.8.2007 kl. 00:00

Världen. Minst tretton kristna bybor har dödats av myndigheterna i Laos. 21.8.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Min farfars farfars grav finns under en gammal tall på Elisabeth gravgård i Karleby. Hans sons, alltså min farfars fars grav finns bredvid kyrkan i Ylivieska. Hans sons, min farfars grav ligger ganska när farfars farfars grav medan min far finns på den andra gravgården ”stadsgravgården” Marie. 21.8.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 34/2007 Finns det tiotusentals personer i våra europeiska samhällen som hatar västvärlden och är beredda att ta till yttersta våld – läs mörda – för att bekämpa vår frihet och vår demokrati? 21.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Sammanlagt 961 finländska missionärer arbetade utomlands i fjol, framgår det av det finländska missionsrådets senaste statistik. 21.8.2007 kl. 00:00

Världen. Kristna runt om i världen håller som bäst på och förbereder sig för 100-årsjubileet av böneveckan för kristen enhet. 21.8.2007 kl. 00:00

Världen. Flera motioner inför Svenska kyrkans kyrkomöte föreslår att kyrkan skall avstå från vigselrätten. 20.8.2007 kl. 00:00

Världen. En grupp engelsmän har påbörjat en pilgrimsfärd till Rom på cykel i förmån för katedralen i Canterbury. 20.8.2007 kl. 00:00

Världen. Endast fyra av tio amerikanska kristna föräldrar anser sig stå inför andliga utmaningar. 20.8.2007 kl. 00:00

begravning urna kurs malm. Begravningar. 49,22 procent av alla begravningar i Finland genomfördes förra året genom kremering. Det visar den färskaste statistiken från Begravningsverksamhetens centralförbund i Finland. 22.2.2016 kl. 13:35

Kyrkomötet. Bara en under 30 valdes in i det nya kyrkomötet. NAVI-gruppen, som är de unga vuxnas påverkningsgrupp i kyrkan, skyller på valsystemet. 22.2.2016 kl. 13:21

Hur gör man en andlig bildningsresa? Carina Nynäs har lärt sig att det gäller att hitta rätt sällskap under vandringen. 19.2.2016 kl. 13:04

Den asylsökandes berättelse om hot och våld frågasätts. KP följer upp saken. 17.2.2016 kl. 16:55

Kyrkbyggarsläkten Rijf har varit en del av hennes liv sedan 1999. Medan Paula Mäkelä forskat är det som om hon lärt känna kyrkbyggarna personligen. 17.2.2016 kl. 15:33