FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kultur. Det finländska gospelbandet Exits nyaste skiva Sateen kohinaa har klättrat upp till sjätte plats på Finlands officiella albumlista. 5.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Socklot bönehus i förnyad form. Stockväggarna och grunden är de ursprungliga, allt i övrigt är nytt. 5.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Borgå församlingar ger ut en serie euromynt med Borgå domkyrka som motiv. 5.10.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi måste vi slå sönder benhårda föreställningar och myter. Om vi får samhället med oss kan vi stoppa pandemin, konstaterar Sizar Simba, 47, koordinator för aidsbekämpningsverksamheten i den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania. 5.10.2007 kl. 00:00

Människa. Ruth Mmari är sinnebilden för den tanzanianska kvinnan, med öppen famn inte bara för de egna barnen utan också för de många föräldralösa som förs i hennes väg. Hennes hjärta klappar också varmt för medsystrar med varierande problem. 4.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Konsistoriet i Estlands lutherska kyrka har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma förtjänstkorset av första klass. 4.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den strategi för helhetskyrkan som håller på att ta form görs för att alla som arbetar i och med kyrkan skall veta varför de gör vad. 4.10.2007 kl. 00:00

Världen.  – Turism kan förbättra kvinnors sociala status, särskilt i länder där kvinnors rättigheter inte erkänns, säger kardinal Tarcisio Bertone, statssekreterare för Vatikanen. 4.10.2007 kl. 00:00

Människa. – Fast jag jobbat hela sommaren känns det som om jag fått mera än jag gett, säger Jonna Lillrank som tillbringat sommaren som volontär på ett kristet åldringshem i Haifa, Israel. 3.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att skriftskolan har en betydelse i många ungas liv flera år efter att den slutförts. 3.10.2007 kl. 00:00

Människa. Teologen och terapeuten Tommy Hellsten har i 20 år observerat, analyserat och berättat om hur han ser människor misshandlas på olika sätt. Nu inleder han ett helt nytt kapitel i sitt liv. Han går aktivt in för att skapa förutsättningar för ett samhälle där det finns rum för människan. Det gör han under rubriken ”Med människan”. 3.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska evangeliföreningen SLEY splittras på grund av oenighet i frågan kring kvinnliga präster. Den nya föreningen skall organiseras under höstens lopp och inleda sin verksamhet nästa år. 3.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utredningen om församlingsstrukturen på finskt håll i Helsingfors har blivit klar. 2.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utredningen om församlingsstrukturen på finskt håll i Helsingfors har blivit klar. 2.10.2007 kl. 00:00

Människa. Anhöriga till mentalt sjuka söker stöd hos varandra. 2.10.2007 kl. 00:00

tagg. Flyktingförläggningen på skärgårdsön Nagu stängs i slutet av april. Känslorna ligger på ytan bland både frivilliga och asylsökande. 14.4.2016 kl. 11:26

Kultur. En dag märkte författaren Laura Honkasalo att hon hade utvecklats till en snåljåp. Det var dags att skriva en bok om att vända på slantarna. 13.4.2016 kl. 16:47

Det norska kyrkomötet beslöt på måndagen att också par av samma kön ska kunna få kyrklig vigsel. Av kyrkomötets 115 närvarande delegater röstade 88 för kyrklig vigsel av samma kön. 11.4.2016 kl. 15:49

Allmänt. Församlingarna i Borgånejden funderar fortfarande på möjligheten att bilda en kyrklig samfällighet. 11.4.2016 kl. 12:52

Allmänt. Församlingarnas dagklubbar är fortsättningsvis populära. 11.4.2016 kl. 10:30