FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kultur. Kent Danielsson, tjänstledig kyrkoherde i Ålands norra skärgårdsförsamling, har gjort sin prosadebut. 16.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Stiftsfullmäktige för Borgå stifts samlas i dag, fredag på Åland. 16.11.2007 kl. 00:00

Världen. Posten i Storbritannien har i år valt att ge ut julfrimärken med kristna motiv. 16.11.2007 kl. 00:00

Världen. Tre mässhakar sydda av församlingsbornas slipsar invigdes på fars dag i Östra Ryds pastorat i Östergötland i Sverige. 16.11.2007 kl. 00:00

Samhälle. Helsingfors förvaltningsrätt gav i går sitt utslag i Halide Latifis mål. Rätten sänder ärendet tillbaka till utlänningsverket för ny prövning, vilket torde betyda att den 71-åriga kosovoalbanska kvinnans möjligheter att stanna kvar i Finland har förbättrats. 15.11.2007 kl. 00:00

Kultur. Många poeter tänker bättre än en del teologer, säger Carina Nynäs om den nyutkomna antologin Att byta hjärta i ett snöglopp – Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt. 15.11.2007 kl. 00:00

Samhälle. Katriina Järvinen har skrivit en bok om sin resa från arbetarklass till akademisk medelklass. Att diskutera samhällsklasser är i dag mer eller mindre tabubelagt. Men hon tror att det behöver göras. 15.11.2007 kl. 00:00

Människa. – Alphakursen blev startpunkten för en process. Jag är på väg och sedan får man se hur det går, säger Christine Westerholm. 15.11.2007 kl. 00:00

Världen. Den elva år gamla tv-stationen al-Mahed i Betlehem tvingas stänga av ekonomiska skäl. 15.11.2007 kl. 00:00

Samhälle. Göran Larsson är präst och psykoterapeut och skriver om skuld och skam. Skamfilad heter boken, som är en mycket personlig för att vara en fackbok. 14.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Gemensamma kyrkorådet i Vanda tog förra veckan ställning till frågan om att återuppbygga kyrkan i Gruvsta. 14.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Inför aidsdagen 1.12. 2007 sänder Finska Missionssällskapet (FMS) ett videodokument, Att leva med hiv och aids Botswana, till alla gymnasier och en del andra läroanstalter i Finland. 14.11.2007 kl. 00:00

Världen. Muslimer i Storbritannien stöder anglikanska kyrkan i protesterna mot Labourpartiets förslag att eliminera julens religiösa innebörd och fira julen som en sekulär högtid. 14.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Val av nya medlemmar till stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet sker den 11 februari. Tiden för nomineringen av kandidater till valet utgår lördagen den 17 november. 13.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Sorgen och förlusten efter en tragisk katastrof försvinner inte. Men en fungerande kristjänst kan hjälpa med att inte göra ont värre. 13.11.2007 kl. 00:00

vgkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33

Nya prster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrgor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50