FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. Resultaten för Borgå stift i stiftsfullmäktige- och kyrkomötevalen är nu klara. 15.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Få kvinnor och ännu färre unga blev invalda i det nya kyrkomötet. Och värst av allt: Många av prästerna brydde sig inte om att rösta. 15.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Renoveringen av Borgå domkyrka är så gott som klar och är nu i inredningsskedet. Kyrkbänkarna, nymålade i den ursprungliga gröna färg som de hade före renoveringen 1972, är tillbaka på sina platser och andra interiörer håller på att få sin nya plats. 15.2.2008 kl. 00:00

Kultur. De sista programmen i serien SALT sänds i FST5 den här våren. Programresponsen har ökat hela tiden, och speciellt människor som annars inte intresserar sig för kyrka och tro har engagerat sig i de teman SALT har diskuterat. 15.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Musik skall finnas i kroppen, inte bara i munnen. 70 sångare har hittat gospelglädjen i kören Jacob Gospel. 15.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Landshövding Peter Lindbäck från Saltvik församling blir åländskt lekmannaombud vid kyrkomötet under den kommande fyraårsperioden. Lindbäck vann också den plats som är vikt för Åland i stiftsfullmäktige i Borgå stift. 14.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Valnämnden i Borgå stift har inte fått in alla valsedlar och är följaktligen tvungna att ajournera sitt möte till i morgon, fredag, klockan tolv. Inga resultat ges ut förrän alla röster räknats. 14.2.2008 kl. 00:00

Samhälle. Colombianer önskar inget annat än fred efter 44 år av inbördeskrig. 14.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. test 14.2.2008 kl. 00:00

Människa. Om en ungdomsgeneration omfattar tre år så har Gun mött sex, sju generationer, i Borgå och tidigare i Pargas. 14.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domprostgården i Borgå står tom i väntan på valet i början av mars. Borgå svenska församlings kyrkoherde har senast bott där 1990. 13.2.2008 kl. 00:00

Samhälle. Efterfrågan på extra stora kistor har sexdubblats på fyra år, rapporterar Kristeligt Dagblad. Den ökande övervikten i Danmark har lett till att landets största kistproducent, Fuglebjerg Kistefabrik, tillverkade nästan 300 kistor för överviktiga i fjol, medan motsvarande siffra år 2003 var 50. 13.2.2008 kl. 00:00

Människa. Fundera inte på vad din partner kan göra för dig utan vad du kan göra för din partner. Rådet kommer från samlevnadsexperten Katerina Janouch. 13.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. – När vår kyrka, i enlighet med sin strategi, vill stå för gemenskap och delaktighet, måste den fråga sig vem som blir utanför i kyrkan och i samhället, sade ärkebiskop Jukka Paarma då han på tisdagen öppnade biskopsmötet i Helsingfors. 12.2.2008 kl. 00:00

Världen. Ärkebiskopen av Canterbury, Rowan Williams, anser att det är ”oundvikligt” att delar av sharia-lagstiftningen införs i Storbritannien, bland annat för skilsmässor och arv. Hans uttalanden har lett till proteststorm i England och nu krävs hans avgång. 12.2.2008 kl. 00:00

Klockringning. Berghälls kyrka var först med klockringning varje dag för offren i Aleppo. Nu hakar fler församlingar på. 13.10.2016 kl. 11:02

Specialmässa. "Tänk dig Beatles LP skiva som hakat upp sig samtidigt som du hör tvättmaskinen slå på centrifugen." 12.10.2016 kl. 10:07

Äktenskap. Vilken betydelse har ett församlingsråds vädjan för den kyrkliga beslutsgången? Inte nödvändigtvis försumbar, säger kyrkomötesombudet Åsa A Westerlund. 10.10.2016 kl. 16:29

kommentar. "Mellan raderna fångar de det vackra i det småskaliga, det fina i att komma från en liten ort och inte bara vara tillfreds med det utan också stolt." Det här är ett lov till KAJ. 7.10.2016 kl. 12:45

äktenskap. – Jag känner en stor sorg över att de samkönade äktenskapen inte blir behandlade likvärdigt, men det är orimligt att vi präster ska bryta det löfte vi gett, säger Helene Liljeström. 6.10.2016 kl. 16:24