FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Samhälle. Hur gör man när alla talar om omsorg men ingen verkar bry sig? 8.10.2008 kl. 00:00

Människa. När hon säger: ”Be för Iran”, är det som om varje cell i henne skulle instämma. Lätt för de kristna i Iran har det inte varit under hennes livstid. Nu blir det än värre. 8.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskoparna Gustav Björkstrand och Eero Huovinen ställer en rad kritiska frågor med anledning av den så kallade bönestund som prosten Liisa Tuovinen höll för ett registrerat partnerskap. Biskop Mikko Heikka försvarar sitt och domkapitlets ja till det skedda. 7.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Resultatet från insamlingen Gemensamt Ansvar 2008 har överräckts till insamlingens beskyddare, republikens president Tarja Halonen. 7.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskoparna försvarar barnens rätt att växa upp i lugn och ro i boken Kärlekens gåva. 7.10.2008 kl. 00:00

Världen. 7.10.2008 kl. 00:00

Världen. En ny våg av förföljelse bröt i slutet av augusti ut mot de kristna i Orissa och andra delstater i Indien. Bakom våldet står extrema hinduer. 6.10.2008 kl. 00:00

Världen. Påven Benedikt XVI meddelade på fredagen att katolska kyrkan håller fast vid sitt avståndstagande från preventivmedel. 6.10.2008 kl. 00:00

Världen. De katolska biskoparna i USA manar landets politiker att ta moraliskt ansvar. 5.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vem som helst får inte när som helst jobba i församlingens kök. 4.10.2008 kl. 00:00

Världen. I Storbritannien har Church of England tagit fram en särskild bön för människor som har drabbats av finanskrisen. 3.10.2008 kl. 00:00

Världen. En församling i Glasgow vill uppföra en kyrkobyggnad av bland annat gamla läskburkar och bildäck. 3.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Prosten Liisa Tuovinen friades av Esbo domkapitel från misstankarna att hon brutit mot kyrkolagen, kyrkoordningen och kyrkans tradition i samband med ett bröllop mellan två kvinnor.   3.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finlands lutherska kyrka förbereder som bäst en ekumenisk strategi. Ett förslag finns på kyrkostyrelsens webbsidor där vem som helst kan gå in och kommentera, senast den femte oktober. 3.10.2008 kl. 00:00

Människa. De 22 senaste åren har Peter Gustavson varit studentpräst för tre universitet i Åbo. Han har sett reform följa på reform, tempot skruvas upp. 2.10.2008 kl. 00:00

agricola församling. Kyrkostyrelsens plenum beslöt på tisdagens plenum att Lovisa svenska församling, Pernå församling, Liljendals församling och Lappträsk svenska församling dras in den 31 december 2018. Den 1 januari 2019 inrättas en ny församling med namnet Agricola svenska församling som omfattar Lovisa stad och Lappträsk kommun. 19.9.2017 kl. 17:19

stiftsnotarie. Linus Stråhlman har valts till stiftsnotarie vid Domkapitlet i Borgå stift. 19.9.2017 kl. 14:20

ärkebiskopval 2018. Biskop Björn Vikström bekräftar nu att han ställer upp som kandidat i ärkebiskopsvalet. Nu har tre liberala kandidater och en mittenkandidat annält sitt intresse. 19.9.2017 kl. 10:04

Förlagsskilsmässa. När två redaktörer vid Schildts & Söderströms för två år sedan lämnade S&S för det nygrundade Förlaget och tog en mängd författare med sig kändes det som en chock för mig som hörde till S&S författare. 15.9.2017 kl. 16:20

Afghanistan. Den finländska kvinnan som kidnappades i Afghanistan i maj har frigivits. 14.9.2017 kl. 16:19