FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. I den första omgången i biskopsvalet i S:t Michels stift samlade ecklesiastikrådet Seppo Häkkinen och fältbiskop Hannu Niskanen flest röster. 2.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den pågående terminen kan bli den sista för Klemetskog kyrkosångare. Kören har brist på speciellt manliga sångare, men hotas också av Tusby församlings omstrukturering av musikarbetet. 2.10.2008 kl. 00:00

Ledare. Den oftast ställda frågan efter den obegripliga tragiken i Kauhajoki har varit ”hur kunde detta ske” och ett annat ofta använt ord är ”igen”. 2.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. I och med domkapitlets beslut om tio fullmakter och två förordnanden har de två nya församlingarna i Helsingfors, Johannes och Petrus, fått kaplaner, kantorer och tf kyrkoherdar. Ordinarie kyrkoherde väljs senare. 1.10.2008 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan investerar 7 procent av sin värdepappersportfölj i fonden Generation Investment Management (GIM). Fonden startades för fyra år sedan av tidigare presidentkandidaten Al Gore. 1.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Riksdagen har godkänt lagförändringen som sänker rösträttsåldern i församlingsval från aderton till sexton år. 1.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det protokoll som fördes över Esbo domkapitels behandling av Liisa Tuovinens agerande i samband med ett bröllop för två lesbiska kvinnor kan läsas i sin helhet här, liksom också lagfarne assessor Pekka Leinos avvikande mening. 1.10.2008 kl. 00:00

Kultur. Journalisten och teologen Olav S. Melin lämnar chefredaktörsposten för den kyrkliga tidningen Kotimaa. 1.10.2008 kl. 00:00

Världen. En startpeng och en femdagarskurs i att driva ett företag. Kan det räcka för att förändra någons liv? 1.10.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Lördagen fick jag tillbringa med en av mina storstadsväninnor. Hon hade med sig en liten plastburk och sa med lysande ögon att hon skulle vilja fylla den med lingon. Efter många år i Afrika det var så länge sedan hon haft chansen att känna lingon i sina händer. 1.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Jomala församlings kyrkoherde Joe Brandt har kommit in med sin avskedsanökan. Brandt anhåller om avsked från och med 15 mars nästa år då han har för avsikt att gå i pension. 30.9.2008 kl. 00:00

Världen. Hedersgäst på den religiösa bokscenen på bokmässan i Göteborg, inbjuden av Svenska kyrkan, var Ernesto Cardenal, regimkritisk poet, präst och frihetskämpe från Nicaragua. 30.9.2008 kl. 00:00

Världen. Flera biskopar i finska lutherska kyrkans systerkyrkor i utlandet har beklagat sorgen över tragedin i Kauhajoki. 30.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Esbo avvisar all klagan mot prosten Liisa Tuovinen. Hon har följt kyrkolagen när hon välsignade ett par av samma kön som firade sitt partnerskap på Esbo samfällighets lägergård Hvittorp. 30.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. I många församlingar i landet har man samlats för att be för offren för dödsskjutningen i Kauhajoki och deras anhöriga. 29.9.2008 kl. 00:00

relationer. När föräldrar skiljer sig måste de gräva fram all den mognad de har inom sig och till och med visa generositet. – Om man klarar av att lägga undan sina egna känslor och i första hand tänka på barnet ångrar man det inte efteråt, säger Heli Pruuki som skrivit en bok om barn och skilsmässor. 13.9.2017 kl. 20:38

ärkebiskopval 2018. Biskopen i Esbo stift, Tapio Luoma, har meddelat att han står till förfogande i ärkebiskopsvalet nästa år. 13.9.2017 kl. 17:05

äktenskapsfrågan. ”Allvarligt klander” (vakava moite). Det blev konsekvensen för att prästen Kai Sadinmaa, mot Helsingfors domkapitels rekommendationer, vigt två samkönade par. 13.9.2017 kl. 11:31

kyrkoherde. Igår kväll valde församlingsmedlemmarna i Mariehamn Mari Puska till ny kyrkoherde. Hon fick 340 röster, medan motkandidaten Monica Cleve från Ekenäs fick 153 röster. 11.9.2017 kl. 12:50

livsmedel. Vackra bilder från den grekiska ön Santorini ska hjälpa till att sälja grekisk yoghurt för livsmedelskedjan Lidl. Men korsen som finns på kyrkorna på bilderna som livsmedelskedjan använder får inte vara kvar. De har redigerats bort digitalt, vilket en belgisk kund upptäckte och klagade över. 7.9.2017 kl. 18:59