Ljusare men ojämnare församlingsekonomi

Kyrkostyrelsen redovisar fjolårets ekonomiska resultat ute i församlingarna. För många ser det bättre ut - men skillnaderna är stora.
20.8.2012 kl. 21:53
Av totalt 311 församlingsekonomierna uppvisade ca en fjärdedel,  74 st, ett negativt årsbidrag år 2011. Motsvarande antal året innan var 47 fler. I de här församlingarna översteg kostnaderna intäkterna.

Den ekonomiska polariseringen fortsätter. Svaga församlingsekonomier blir ännu svagare. De största har som regel lyckats hålla sin ekonomi på plus.

Församlingarnas sammanlagda resultat för räkenskapsperioden steg till sex miljoner euro jämfört med två miljoner året innan. År 2009 var räkenskapsperiodens resultat  24 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i 150 församlingar, ett år tidigare var motsvarande tal 197.

Skatteintäkterna ökade
Församlingarna fick in sammanlagt 857 miljoner euro jämfört med 842 miljoner år 2010. Tillväxten var 1,8 procent. Nästan i en fjärdedel av församlingarna sjönk intäkterna från kyrkoskatten. Ca 80 procent av församlingarnas intäkter bestod av skatteintäkter. 
I medeltal fick en församling in 205 euro per församlingsmedlem i skatt, ca 5 euro mer än året innan. I 43 församling sjönk skatteintäkterna per församlingsmedlem, vilket är betydligt färre än 2010, då motsvarande tal var 228.

Den lägsta kyrkoskattesatsen på 1,0 procent hade man i samfälligheterna i huvudstadsregionen och i Åbo och i S:t Karins kyrkliga samfällighet. Nio församlingar hade den högsta skattesatsen på 2,0 procent. Den vägda inkomstskatteprocenten var i medeltal 1,33 procent i hela kyrkan.
Mer intäkter från samfundsskatten
Församlingarnas andel av intäkterna från samfundsskatten var 133 miljoner jämfört med 112 miljoner året innan. Tillväxten berodde dels på att utdelningen steg och dels på att företagen gjorde större vinster. Församlingarna får en del av samfundsskatten eftersom de har lagstadgad skyldighet att ordna med gravplats för alla medborgare, sköta uppgifter som berör folkbokföring och det nationella kulturarvet. Kostnaderna för att sköta de här uppgifterna var 137 miljoner euro.
Kyrklig Tidningstjänst



johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00

biskopens julhälsning. I biskopens julhälsning tar Björn Vikström fasta på barnet och den kanske för stora uppgift som vilar på dess axlar. 21.12.2015 kl. 00:00

samtalstjänst. Telefon, chatt, brev på posten. Alternativen är många för dig som behöver någon att tala med under julhelgen. 21.12.2015 kl. 13:42

våga fråga. Hur ska vi göra under julhelgen för att barnen inte ska lida av den tryckta stämningen oss vuxna emellan? Kyrkpressens expert svarar. 21.12.2015 kl. 00:00

bibeln. – Den kristna tron bygger på en barmhärtig Gud och det är inte bra att Gud förknippas med domstol, säger Bo-Göran Åstrand. 18.12.2015 kl. 15:26

religionsundervisning. 62 procent av finländarna är mycket eller rätt positiva till religionsundervisning i skolan. 21 procent är i sin tur mycket eller rätt kritiska. Det framgår i en undersökning som Kyrkans forskningscentral gjort. 18.12.2015 kl. 15:30

Stiftsekreteraren Virva Nyback är mycket glad över att domkapitlet valt att satsa på en organisationskonsult för att lösa problemen i Vanda svenska församling.– Konflikter sitter inte i väggarna, de går att lösa, säger hon. 17.12.2015 kl. 13:17

Bok. BOK. I sin nya roman väver Marianne Backlén samman livsberättelser från inte bara olika länder och kulturer men också olika tider. 18.12.2015 kl. 00:00

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42