Ledare Jan-Erik Andelin

Vad kommer efter folkkyrkan?

Inkast Patrik Hagman

Selma Lagerlöf hjälpte mig att förstå och göra upp med min väckelsekristna bakgrund

I Nousis finns en av vägkyrkorna.

Vägkyrkorna öppnar sina dörrar

. I sommar är 279 vägkyrkor öppna för resenärer.
3.6.2012 kl. 08:00
Också den här sommaren öppnar kyrkorna sina dörrar för sommarresenärer. Vägkyrkorna finns på olika håll i Finland, och inbegriper både lutherska och ortodoxa kyrkor. Kyrkorna öppnar sina dörrar senast 10 juni och är öppna fram till skolstarten. Vägkyrkoskyltar hjälper dig hitta fram till kyrkorna.
 
Du hittar alla vägkyrkor i Finland på adressen www.taivaallinentaukopaikka.fi. På webbplatsen finns kyrkornas öppettider och kördirektiv, och även andra uppgifter om t.ex. simstränder, kaféer och övriga sevärdheter som finns i närheten av kyrkan.
 
Träkyrkor, Alvar Aalto-design eller cykeltur
På nätsidan finns förslag på olika vägkyrkoturer. Den här sommarens nyhet är en tur till urfinska träkyrkor. Resenärerna erbjuds också en tur  till medeltida stenkyrkor eller kyrkor planerade av Alvar Aalto. Motionsintresserade kan välja att cykla från kyrka till kyrka.

Topp 5 bland vägkyrkor sommaren 2011
Åbo domkyrka, 84 810 besökare
Rovaniemi kyrka, 34 185 besökare
Finlaysons barnkatedral i Tammerfors, 16 852 besökare
Kuopio domkyrka, 15 410 besökare
Tusby kyrka, 15 344 besökare
 
Vägkyrkorna befinner sig nära större vägar. Verksamheten började år 1991 och har sedan dess spridit sig över hela landet. Antalet besökare varierar stort men församlingarnas mål är att också i framtiden erbjuda resenärer en stillsam rastplats.
Kyrklig Tidningstjänst / KP

Läs också



Mest läst

  1. Karl Peltonen ser finlandssvenskar gå på amfetamin för att orka jobba
  2. De vill leda Sibbo svenska församling – här är de sökande
  3. Jessica Emaus ny stiftssekreterare för diakoni
  4. Selma Lagerlöf hjälpte mig att förstå och göra upp med min väckelsekristna bakgrund
  5. Vad kommer efter folkkyrkan?

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00
Läs fler artiklar här
Slutet nått

Paulina Westin:

Allt har sin tid

Ledare Jan-Erik Andelin

Vad kommer efter folkkyrkan?

Inkast Patrik Hagman

Selma Lagerlöf hjälpte mig att förstå och göra upp med min väckelsekristna bakgrund

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02
Läs fler artiklar här
Slutet nått

Mest läst

  1. Karl Peltonen ser finlandssvenskar gå på amfetamin för att orka jobba
  2. De vill leda Sibbo svenska församling – här är de sökande
  3. Jessica Emaus ny stiftssekreterare för diakoni
  4. Selma Lagerlöf hjälpte mig att förstå och göra upp med min väckelsekristna bakgrund
  5. Vad kommer efter folkkyrkan?

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet

Något bortom bergen

Sixten Ekstrand
Andlighet är inne igen.

Kontinentalplattorna glider isär

Sixten Ekstrand
För några veckor sedan valde den anglikanska kyrkan Sarah Mullally till ny ärkebiskop i Canterbury.

Kyrkpressen är en kristen debatt- och kulturtidning som ges ut av Fontana Media. Fontana Media ägs i sin tur av Församlingsförbundet.
Ansvarig utgivare är Nicklas Storbjörk. nicklas.storbjork@kyrkpressen.fi