Kyrkomötet inleddes

Kyrkomötet inleddes på måndagen. I sitt inledningstal fäste ärkebiskop Kari Mäkinen uppmärksamhet vid väckelserörelserna.
8.5.2012 kl. 09:25
I sitt tal vid kyrkomötets öppning på måndagen fäste ärkebiskop Kari Mäkinen uppmärksamhet vid kyrkans och väckelserörelsernas självbild och relation till varandra. Mäkinen sade att kyrkomötesombudens platser inte är fördelade enligt olika kyrkopolitiska eller på tros-teologiska grunder, utan det utmärkande för kyrkan är att platserna fördelas enligt stift.

– När jag ser på salen härifrån utmärks den inte av linjedragningar och betoningar. Härifrån urskiljer jag enskilda människors, kyrkans medlemmars ansikten. Var och en av er bär med sig sin egen verklighet, sin egen livserfarenhet och sin egen inre värld, sade ärkebiskopen.

Ärkebiskopen sade att den senaste tidens diskussion om gammallaestadianismen har bekräftat bilden av en kyrka där det samtidigt kan finnas många verkligheter, och där trygghet och sårbarhet samtidigt kan var lika sant.

– Man kan se diskussionerna som en del av större process där väckelserörelserna söker sin egen identitet i förhållande till kyrkan. Det är en lång och kanske svår process. Den känns både som kyrkopolitiska spänningar och som darrningar i offentligheten.

Utöver diskussionen om väckelserörelsernas identitet har ärkebiskopen berörts av diskussionen om sexuellt utnyttjande av barn. Mäkinen poängterade vikten av att se sig själv i spegeln även om det kan vara svårt i sammanhang där det skett både sexuella och andliga övergrepp.

– Den stränga bild som vi ser i spegeln vill vi helst skjuta ifrån oss, begränsa till vissa grupper eller enskilda personer eller koncentrera uppmärksamheten till allt det goda som väckelserörelserna också rymmer.  Men vi kan inte ställa oss utanför det skedda. Det handlar om hur vi kristna kan handla emot varandra. Om en lem i kyrkan lider, lider alla lemmar med henne.

Kyrkans medlemmar är människor – inte rörelser eller organisationer
– Därför är det viktigt att påminna om att vi talar om kyrkans medlemmar, döpta kristna. Det handlar inte om trostolkningar. Det handlar om vad människor gör mot varandra. Hur kristna människor handlar mot varandra i den här kyrkan. Vi kan inte ställa oss utanför. Medlemmarna är människor, inte rörelser eller organisationer.

– Det finns trots allt något gemensamt i det sexuella utnyttjandet av barn och bruket av andligt våld. I bägge fallen är det fråga om att kränka en människas integritet, om att skada en annan människa på ett djupt och ödesdigert sätt.
 
– Det andliga våldet förekommer i alla gemenskaper, i arbetslivet, skolan, familjen och också i religiösa gemenskaper och kyrkor. Man intar utan att man kanske märker det Guds plats. Det gäller att upptäcka det här andliga maktmissbruket. Ingen trostolkning eller sanning som man har tillägnat sig ger rätt att kränka, kuva eller skada en människas allra innersta. I varje kränkt människa kränks Kristus själv.

– Det har på sistone berättats mycket om gammallaestadianismen, man har berättat om många olika verkligheter. De som har spräckt tystnaden och tigandet har gjort en betydelsefull gärning. Det är viktigt inte bara för rörelsens egen utveckling. Det är viktigt för hela kyrkan och för hela det finländska samhället, sade Mäkinen.

– Genom gammallaestadianismen har det blivit synligt att alla samfund har en skugga. Om man inte känner igen sin skugga utan bara ser en bild som präglas av idealet i spegeln kan man inte ärligt glädjas åt sitt andliga arv. Bara en sådan kyrka som känner igen sin egen skugga, också sin dolda tysta historia, är en levande och trovärdig kyrka, sade ärkebiskopen.

Det nya kyrkomötet inleder sin fyraårsperiod med en veckolång session i Åbo den 7-11 maj. Kyrkomötet valde på måndag undervisningsrådet Kaisa Rönkä till första viceordförande. Sanitetsgeneralmajor Timo Sahi valdes till andra viceordförande. Båda var viceordföranden också under den föregående mandatperioden.
Kyrklig Tidningstjänst



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36