Skam.

Skammen – att bli medveten om vad man var kapabel till

Påsk. Och tuppen gal tre gånger. Sekunden efter bränner skammen till.
6.4.2012 kl. 03:00
Jag tror att alla människor bär en Petrus inom sig. Jag tror att vi har våra ideal och framför allt vår uppfattning om grundläggande moral i ryggraden och självbilden. Det finns saker som är så fel att vi kan deklarera högt att vi naturligtvis aldrig skulle – men ofta är det så självklart att vi inte ens behöver säga det högt.

Jag tänker på Petrus förtvivlan i den mörka påsknatten när Mästaren är gripen och gemenskapen skingrats av soldater. När han vilsen och skrämd försöker hänga i utkanten och snappa upp information om vad som kommer att hända. Utsatt är han, osynlig försöker han göra sig. Nattmörkret står mörkt omkring dem utanför översteprästens hus och soldaterna värmer sig kring kolelden. Nu känns det redan avlägset att massorna jublade när Mästaren red in i staden, nu har misstänksamhetens ögon riktats mot skaran omkring honom. Och Petrus, han som skulle ha gjort vad som helst för sin Mästare, han vågar inte längre ens ge sig till känna inför kretsen runt elden.

När jag sjunger påskpassion är det mest skrämmande att vi i kören kan skifta så snabbt från hyllningssång till vredgade uppmaningar att korsfästa. Alla som har rört sig i grupp bland engagerade människor vet att i vissa situationer kan stämningen vända med en vindpust.
Nej, säger Petrus, jag vet inte vem ni talar om. Nej, jag är verkligen inte en av dem som följde honom. Hör ni vad jag säger: Jag känner honom inte!

Och scenen spelas upp, om och om igen. Bästa vännen som ställer sig på mobbarens sida. Tuppen som gal sekunden efteråt när hon möter den utsattas blick. Den där hastiga kyssen på dansgolvet, ringen som bränner på fingret efteråt. Modern som i uppgiven vrede skakar om sitt trotsiga barn. Våldet i rädsla, våldet i självförsvar. Förtvivlan, stunden när vi går över gränserna vi aldrig skulle korsa. Och efteråt: Skammen.
Hur kunde jag? Hur kunde jag så totalt tappa greppet om vad som är rätt, vad som är fel? Hur kunde jag göra den jag älskar så illa? Min egen blick i spegeln efteråt: Vem är jag egentligen? Vad finns kvar av den jag trodde mig vara? Hur lite eller hur mycket kommer att krävas för att jag ska göra det igen?

Skammen handlar kanske inte bara om vad vi gjort utan också om upptäckten att inte heller jag och inte heller Petrus i sin stora kärlek var mer än människa. Hur mycket vi än trodde oss vara större än så, hur gärna vi än ville.

Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.

Erika Rönngård



pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16