Laestadianskt stormöte på Söderfjärden?

Samhälle. 70 000 gammallaestadianer samlas på Söderfjärden i Sundom sommaren 2015, förutsatt att markägarna ger lov. Evenemangets inverkan på den unika miljön har ifrågasatts. 10.5.2011 kl. 00:00

Nina Österholm

Söderfjärden är en meteoritkrater som uppkom för cirka 500 miljoner år sedan.

Det är Vasatraktens fridsförening (Vaasan Seudun Rauhanyhdistys) som står för planeringen av det kommande stormötet.

– Vi började planera festen för sex år sedan, berättar Arto Mäkinen, som är vice ordförande för föreningen.

Förra torsdagen höll föreningen ett tredje möte med de omkring 50 markägarna. Förhandlingarna framskred men någon slutgiltig lösning har ännu inte nåtts.

Markägarna har bildat en arbetsgrupp, för vilken Glenn Björkqvist från Sundom är ordförande.

– För vår del är saken helt öppen och kan utvecklas i vilken riktning som helst, säger Björkqvist och vill inte uttala sig om han personligen är för eller emot att stormötet hålls på Söderfjärden 2015.

–  Vi måste förhandla om ett pris som både markägare och arrangörer är nöjda med, och där är vi inte ännu.

Massiv planering

Om det visar sig att samförstånd mellan markägare och arrangörer inte nås, har laestadianerna alternativa planer för stormötet som i vilket fall som helst hålls i Vasatrakten.

Arrangemangen är gedigna. Att få vägnät, avlopp, matdistribution och samlingsplatser att fungera för den stora folkmängden kräver minutiös förberedelse.

För att underlaget ska hålla för folkmängden, fordon och därtill eventuella störtregn måste gräset odlas flera år på förhand.

– Med tanke på regn är Söderfjärden en bra plats, dräneringen är nämligen välutvecklad, säger Arto Mäkinen.

Tolkningsfråga

Den fråga som många ortsbor och naturvänner ställt sig inför det kommande stormötet är hur det massiva arrangemanget påverkar den unika miljön vid meteoritkratern Söderfjärden.

Matti Kyröläinen är överinspektör på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och säger att arrangemangen ur miljösynvinkel inte kräver några särskilda tillstånd.

– Vi har sett över naturskyddsparagraferna och konsulterat miljöministeriet. Vår tolkning är att det ur miljösynvinkel inte behövs några särskilda tillstånd för att genomföra stormötet. Polistillstånd, tillstånd för avloppshantering och bullernivå krävs däremot.

Läs hela nyheten i papperstidningen torsdagen 12 maj (nummer 19).

Christa Mickelsson



Mest läst

    påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

    hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

    gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

    biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

    Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

    Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

    långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

    PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

    Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

    Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

    kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

    samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

    arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

    tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

    stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

    FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

    teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

    VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

    BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

    Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

    Mest läst