När världen på arabiska skrivs om

Världen. Ungt och gammalt möts i en het sammandrabbning i den arabiska världen. Lokala analytiker uppmanar de kristna att finnas med i smältdegeln. 30.3.2011 kl. 00:00

Tino Qahoush

Frihetstorget i Benghazi sjuder av libyernas förväntningar.

Den anglikanske biskopen Bill Musk leder antagligen ett av de hetaste stiften just nu. Ansvarsområde: Tunisien, Algeriet och Libyen, ett relativt nytt stift i den världsvida anglikanska kyrkan.

– Kyrkan i Libyen är en intressant blandning av araber, indier, pakistanier och afrikaner. Men nästan alla är borta nu. En egyptisk präst var den sista medarbetaren som stannade kvar i Tripoli, suckar han.

Någon officiell lokal kyrka finns det inte.

Lögnen i dagen

I Tunis, där han själv är stationerad, ser församlingen helt annorlunda ut och majoriteten av medlemmarna är afrikanska arbetare söderifrån. Den lokala kyrkan är helt inofficiell, liten och underjordisk. Den anglikanska församlingens expatriotiska prägel hindrar inte att kontakten till tunisierna är nära. När Jasminrevolten i december tvingade president Zine El Abidine Ben Ali från makten drog demonstranterna bokstavligt talat förbi församlingens knutar.

– Jag är stolt över tunisierna. De exponerade lögnen om en autokratisk regim som den lögn den är för hela världen. Ingen annan än de själva kan ta äran åt sig för revolten, det var en helt och hållet tunisisk affär, säger biskop Musk.

Däremot är han orolig för Libyen, där utvecklingen kan leda till ett långdraget lidande för civilbefolkningen.

Försoning nödvändig

När det gäller framtiden för Tunisien konstaterar han att kampen för jobb och dagligt bröd handlar om man mot man, fördel mot fördel.

– Här kommer min oro in. Nu finns det massor av människor som kräver jobb och vill ha det bättre ställt. Samtidigt vill man sopa ut allt det gamla. Den förra regimen i Tunisien leddes av ett parti som trots allt stöddes av två av landets åtta miljoner invånare. Det går inte att bygga ett nytt sammanhang utan dem.

På frågan om den revolt som inledde vågen var religiöst betingad svarar han nej.

– Men samtidigt är den allmänna förväntningen på en tunisier att han är muslim. Att någon kan vara kristen, än mera med muslimsk bakgrund, är otänkbart. Frågan är nu om det finns tillräckligt mycket nåd för både olikheter och gamla bindningar.

Handlingar är ofta den bästa dialogen. Bill Musk har ett lysande exempel på hur kristna har gjort en uppskattad insats vid den libyska gränsen.

– Frivilligorganisationen ACT samarbetade som enda kristna organisation med den tunisiska armén och UNCHR och serverade varma mål mat vid gränsen mot Libyen ända från början. En av de kristna tunisierna refererade minnet av havet av människor som gick, ibland barfota, över gränsen. Det var hans födelsedag. Jag glömmer aldrig hans ord. ”Det var den bästa födelsedagen någonsin. I dag har jag sett Jesus ansikte 17 000 gånger.”

Läs hela artikeln i Kyrkpressen 13/2011.

May Wikström



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06