En bikt som helar

Ledare. På film möts vi av prästen som tigande måste bära ogärningsmäns våldsamma bekännelser utan att kunna lyfta biktens insegel. 17.2.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I verkligheten är själavård oftast något helt annat. Kyrkan skiljer mellan bikt och själavård, men i den lutherska teologin går de så tätt intill varandra att det ena ofta utmynnar i det andra. I diskussionen om tystnadsplikt blir det därför svårt att särskilja dem.I en enkät svarar 88 procent av prästerna och lektorerna att de aldrig varit med om en bikt där någon bekänt att de har utnyttjat barn. I de situationer där sådant framkommit var det oftast offren själva som berättat om övergreppen. I vart tionde fall berättade gärningsmannen själv om dem.

Det svåra dilemmat är detta: Ett enda barn är ett barn för mycket. Ett barn i riskzonen är ett risktagande för mycket.
Men kan man trots detta lagstifta bort mänsklig ondska? Och kan kyrkan bistå med sitt arbete på det andliga planet, det som är utfört av präster och lektorer vilka, enligt citat från biskopsmötets utredning, ”inte är snokare och angivare, utan förkunnare av Guds ord och själavårdare”? Hur utdaterat det än kan låta, måste kyrkan få hävda det andliga perspektiv som också handlar om andra än juridiska dimensioner. Bikt och själavård är mer än terapi, och betydligt mer än att någon lyssnar och välvilligt förlåter.
Bikten är ett själsligt instrument att styra snedgångna liv in i rätta banor igen, inte av allmänmoraliska skäl, utan för att vartenda människoliv är för värdefullt för att gå förlorat. Det är därför vi inte har dödsstraff i vårt land. Och det är därför det är viktigt, avskyvärda brott till trots, att komma ihåg att både förövare och offer har rätt till själens hjälp och vård.
Det handlar däremot inte om att söka och automatiskt få berättigande för brott, vare sig begångna eller planerade sådana. Förlåtelseprocessen är ett skurmedel, inte en täckmantel för förövaren och absolut aldrig en munkavle på offren.
Den Augsburgska bekännelsen talar om bikten som nyckeln som kan lösa upp – men också låta bli – ”när en syndare som slagit in på fel väg inte är beredd att omvända sig”. Om det inte finns förutsättningar är prästen inte skyldig att förkunna förlåtelse. Det går att vänta tills hindren är undanröjda, och det är också prästens plikt att uppmana den biktande att gottgöra förbrytelsen både inför människor och Gud.

Prästens plikt är alltså att uppmana den som förgripit sig mot barn att anmäla sig och bekänna. Först då kan själavårdsprocessen ta slut. Prästens plikt är likaså att meddela myndigheterna ifall det finns risk för nya brott – utan att identiteten hos gärningsmannen blir röjd.
Det senare är med rätta något som verkar lite svårmanövrerat. Samtidigt som man ska rädda ett barn i fara, får man inte avslöja var faran lurar. Det ställer stora krav på själavårdarna. Men det betyder inte att de får underlåta att försvara barnens okränkbarhet.
Det är det här som biskoparna velat klargöra med sitt besked, att tröskeln för att slå larm till myndigheterna hellre ska vara låg än hög. Den möjligheten är skriven i kyrkolagen redan nu, och därför anser kyrkan att en ändring av kyrkolagen inte behövs, utan försöker medvetandegöra de anställda om tolkningspolicyn för att slå vakt om barnet.
 
Den slutsatsen följer samma tankespår som de rundhänta anvisningarna för bön för samkönade par som biskopsmötet levererade under sin vårsession.
De för bägge ner tyngdpunkten för samvete, ansvar och omsorg till individplanet där kyrkans tjänare  möter dem de är satta att tjäna, öga mot öga, och inför Gud. Ur den synvinkeln betraktat känns budskapet från biskoparnas bord rätt och riktigt.
Frågan är om det räcker för lagstiftarna. Omsorgsminister Paula Risikko verkade dagen efter redogörelsen inte helt övertygad.

May Wikström



BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57