Vär(l)den på den stora marknaden

Ledare. På femtonhundratalet körde Västeuropa förbi Kina i världsekonomin. Invånarna i resterna av romarriket hade, åtminstone statistiskt sett, högre köpkraft mätt i BNP per capita än den kultur som dittills hade behärskat världshandeln. Skillnaden mellan Väst och Öst ökade ännu mer i samband med den industriella revolutionen. 10.2.2011 kl. 00:00

Nu, femhundra år senare är det dags igen. Kurvorna skär varandra, och den här gången är det Europa som är på väg ner.Den nyligen bortgångne makroekonomen Angus Maddissons livsverk bestod i en detaljerad översikt över världsekonomin från Kristi födelse till nutid och en bit längre än så. På basis av hans banbrytande insatser prognostiscerar OECD 2030 som det år när andra länder än de europeiska och OECD-anslutna, främst Indien och Kina, kommer att stå för över hälften av hela världens bruttonationalprodukt.

I den nya världsordningen är Europa en förlorare i pengar mätt. Förskjutningen av det ekonomiska centrumet kommer att medföra drastiska förändringar – inom allt från teknologi till jordbruks- och biståndspolitik. Tävlan om jordens begränsade naturresurser kommer att bli hård. Européerna måste redan nu lära sig att se på världskartan med nya ögon.
Det här är inga nyheter. Men kommunikationsdirektören och Asienkännaren Teppo Turkki på Sitra gav en tankeställare på Visio 2020 seminariet häromveckan. Han anmärkte att den ekonomiska vinnarens värdegrund inte heller är irrelevant. Och denna stiger ur religionen. Det som kanske var tänkt som en personlig sidokommentar steg fram som guldkornet i pratvasken: ”I det konfucianska Asien föds nu ett helt nytt tänkande, som kommer att utmana det judeo-kristna demokratibegreppet”, menar Turkki.
För honom, som själv bott  i Japan och föreläst på universitetet i Tokio, kommer inte tänkandet hos den nya ekonomiska övermakten, nödvändigtvis att anta vår demokratiuppfattning. Det uppstår en tävlan också på ett filosofiskt-moraliskt plan. Och som vinnare, varför skulle världsmarknadens nya toppskikt ens vara tvungna till det?
”Frågan är ifall den nya värdegrunden är mer effektiv” kommenterar Teppo Turkki.

Judeokristna och freudianska begrepp som skuld är okända på ett brett plan i Asien. Människosynen är annorlunda, och begreppet universell människorätt inte självskrivet.
Sitraforskaren bjöd på ett ovanligt inlägg i en politikertät och rutinerad skara. Det var dessutom ett som väckte både intresse, frågor och besvärade skruvningar på seminariets vadderade sitsar.
Så ovant att höra att ”värdegrund” också kan värderas och ha både betydelse och konsekvenser i rent ekonomiska termer.
I ljuset av att byta ut något självklart och eventuellt oreflekterat vaknar också frågan: ”Vad är den värd?” på ett sätt som det är svårt att väja för, både personligt och på makronivå.

May Wikström



USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00