Babyboom

Ledare. Nätkonversationen mellan två egyptier är beskrivande.
Han (20+): Mabrouk (grattis) Tunisien!
Hon (40+): Jag är rädd att det blir som i Irak. Det här är en allvarlig vändpunkt.
3.2.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Och hon får rätt, vändpunkten kom. Vart den leder tål att se.Den utveckling som sker på olika håll i arabvärlden just nu är liksom de två Facebookarnas konversation ett möte mellan generationer. I makroformat är det en rejäl sammandrabbning. På gatorna i Kairo, Alexandria och Minia har den tagit sig konkreta uttryck i våld mot demonstranter från allt mer desperata polisstyrkor, som ser sin position och sitt levebröd hotade. Världens politologer har oroligt följt svulsten på de demografiska staplarna i regionen. Utredningarna, inte minst amerikanska sådana, om ”the Youth Bulge” är legio.

På sextio-, sjuttio- och åttiotalet föddes extremt många barn i Mellanöstern överlag. I många av länderna är över hälften av invånarna under 25 år. De har ofta vuxit upp i samhällen där statsledning och presidenter hetat likadant, val efter val. De har levt i kulturer där ålder och status fordrar en respekt som ibland krävs trots att andra hållbara argument för den saknas. På grund av att de är så många kämpar de hela tiden om studieplatser, jobb och bostäder. Ungdomsarbetslösheten i länder som Algeriet, Marocko, Libyen, Egypten och Jordanien ligger mellan 20 och 40 procent. I ett samhälle där sedligheten är sträng tvingar ekonomi och realiteter de unga att vänta på att bilda familj – om de inte valt att flytta in tillsammans med den äldre generationen. Alltsammans gör dem kort sagt: frustrerade.

Religiöst ledarskap delar deras känslor. En del av de frustrerade griper tag i religionen – eller så griper religiösa extremister tag i dem – som ett argt slagträ för att åstadkomma någon slags förändring.
För andra blir de religiösa ledarna bara ännu en uppsättning förstockade gubbar som propsar på deras blinda lydnad.
Upplägget blir illa hur man än vänder på det: de som är i riskzonen att odla religionens allra sämsta frukter gör det, medan många av dem som kunde ta till sig och förändra långsamt och tillsammans med den vänder den ryggen.

Nu spräcker babyboomens barn glastaket. De har fått nog av hierarkiska strukturer, nog av undermålig utbildning, tillrättalagda sanningar, censur, iscensatta och meningslösa val och kaos.
Samtidigt har de hungrigt kastat sig över verktyg som Internet, Facebook och Twitter. Inför dem står den gamla generationens ledare maktlösa och oförstående. Hur kunde det gå så här?

Än så länge är det enligt vissa bedömare medelklassens folk som protesterar i Egypten, fem procent av åttio miljoner, som förhoppningsvis kämpar för dem alla.

De har utbildning, jämförelseobjekt och visioner och de kan kommunicera. Mitt i kaoset i Kairo och på annat håll i miljonrepubliken har de signalerat att de vill slå vakt om det gemensamma bästa. Men det hela hänger på sköra trådar. Mycket kan gå fel, fatalt fel.
En ung egyptier berättar vidare sin kompis historia: I början av demonstrationerna, när polisstyrkorna fortfarande fanns på gatorna, hade TV-regissören blivit slagen av en polis. Under misshandeln hade mannen ropat: ”Förstår du inte att det är för dig vi gör det här!”
Han hade fått löpa, bara för att en stund senare bli fasttagen av en annan polis.
I en tillvaro knuten av rädsla kan allt hända, och goda föresatser och terror ligger bara en hårsmån ifrån varandra.

May Wikström



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00