Med livsuppgift att hjälpa andra

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Dennis Datta är Martyrkyrkans Vänners tjugotredje Pro Fide–pristagare. Han fick priset för sitt fyrtioåriga arbete för de mänskliga och religiösa rättigheterna i Bangladesh. för en dryg vecka sedan.

– Men ändå kommer folk till oss kristna för att få hjälp och utbildning. Många muslimer frågar också varför kristna är så ivriga på att hjälpa.

Då brukar Dennis Datta hänvisa till Koranen.

– Allah säger till Muhammed att han gav kärleken och nåden till Jesu efterföljare. Vi kristna fick kärleken och nåden.

Att hjälpa människor är en del av Dennis Dattas kristna tro. Att älska Gud och älska sin nästa ser han som grundpelare i samma övertygelse.

– Den som inte låter mig hjälpa andra kränker mina religiösa rättigheter.  Och jag är inte rädd att säga det, jag talar med alla, även premiärministern lyssnar.

Röda ungdomsår

Men det var inte självklart att han skulle börja hjälpa andra.

– Jag har alltid älskat böcker men i min ungdom var tillgången på litteratur dålig i östra Pakistan där vi bodde.

Kommunisterna däremot hade böcker och den vägen kom jag så småningom i kontakt med dem. De gav mig flera goda verk att läsa, till exempel Le Miserables.

På den tiden var Bangladesh en del av Pakistan och landet uppdelat i en öst- och en västdel. Västra Pakistan försökte implementera urdu som språk i den östra delen där endast två procent talade urdu, majoriteten talade bengali. Det ledde till uppror där fyra personer dödades.

– Händelsen kom också att lägga grunden för mitt politiska tänkande.

År 1958 infördes krigslagar i landet. Då hade Datta just börjat på college och där kom han i kontakt med de revolutionära.

– På universitetet blev jag aktiv i de marxistiska studentorganisationerna. I samband med stora demonstrationer i huvudstaden Dhaka 1962 blev jag arresterad och torterad.

Trots sin kristna familjebakgrund hade Datta ingen relation till kyrkan i detta skede av livet.

– Jag ansåg tvärtom att kristendomen var en mycket svag religion. Jag blev ”anti-kristen”.

Läs hela profilen i Kp 48/2010.

Johan Sandberg



jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21