Minnas, hoppas och tro

Ledare. I dagens samhälle och on-linetidsuppfattning har växelverkan mellan vardag och helg suddats ut. Hos oss är allt alltid öppet, i ett ständigt och sekundsnabbt nu. Ändå vittnar ljushaven på kyrkogårdarna under den dubbelhelg som kommer att vi fortfarande vill minnas och reflektera. 4.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

May WikströmAllhelgonadagens tema handlar om helgonen och alla martyrer och är en rest av vårt katolska arv. Den har dessutom smält samman med en annan helgdag, den som firas till minnet av alla troende avlidna.Den moderna människan har nästintill tappat tilliten till förebilder. Snarast betraktar vi dem med en cynisk väntan på deras (säkerligen) förestående (och offentliga) fall. Men poängen är att inte ens helgonen var fläckfria. Kyrkofadern Augustinus slog till exempel rejält runt under sin ungdom. Deras lyskraft i novembermörkret handlar om att de hade tillit och tro, trots allt mörker både i sig själva och utanför. Det inger hopp. Och lika starkt som vi vill minnas de kära som vi har mist, vill vi också hoppas på människans förmåga också till det goda.Det här är Allhelgonahelgens styrka.

Allhelgonahelgen har det senaste decenniet utsatts för ett starkt kommersiellt tryck, främst genom Halloweenfirandet. Den i grunden keltiska traditionen, som i modernt snitt tar skepnad i dörrknackande häxor och vampyrer, dök upp hos oss på bred front i mitten av 90-talet. Folkkultursarkivet har följt med utvecklingen. Arkivarie Carola Ekrem redovisar i tidskriften Källan (4/2001) att finländarnas inställning till seden är ambivalent. Medierna har visserligen stadfäst Halloween genom att rapportera om den – men de har också ibland uttryckt sin skepsis. Också föräldrarna har ibland tvekat: ett åländskt dagis fattade beslut om att fira Halloween för sista gången, därför att barnen blivit skrämda.
Det råder också stor osäkerhet om när Halloween ska firas. Posterna med den grundläggande frågan ”när?” är många i olika föräldraforum och allt som oftast blandas den samman med vårt eget Allhelgonafirande. I den del av världen där seden hör hemma firas den alltid 31 oktober.

Köpmännen har ivrigt understött konsumtionen av häxdräkter och grinande pumpor. Därför är det anmärkningsvärt att Dagens Nyheter i år rapporterar om att Halloween tappat fart sen 2005 – och följaktligen har de svenska köpmännen dragit öronen åt sig. Varuhuset Åhléns satsar numera på ljuslyktor framför maskeraddräkter. ”Det känns inte lika viktigt längre, Både Alla hjärtans dag och Halloween, som är utländska traditioner, tappar betydelse för oss. Jul och påsk däremot ökar”, förklarar kedjans informatör.
Om det här är en trend visar det att det finns behov som sekulariseringen inte försvagat. Att vi åtminstone i vissa fall vill kunna fira helg, utan att köpa.

Ändå: det är skäl att hålla stadigt tag i Allhelgonahelgens budskap om att minnas, hoppas och tro.
I vår benägenhet att snabbt ersätta reflektion med konsumtion – kanske därför att det är så mycket lättare och mera konkret – riskerar vi annars att mista en av de få tankepauser som den kristna traditionen fortfarande erbjuder samhället överlag.

May Wikström



KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31