Biktens tystnadsplikt utsatt för kritik

Kyrka. En eventuell ändring i barnskyddslagen kan få som konsekvens att den absoluta tystnadsplikten i bikten bryts. 18.5.2010 kl. 00:00

stock.xchng

Ministrar talar för att prästens tystnadsplikt ska begränsas, kyrkans företrädare ser bikthemligheten som absolut.

Justitieminister Tuija Brax uttalande om att ingen ska få gömma sig bakom bikten om ett barns hälsa är i fara, har väckt en livlig diskussion. Hon föreslog i förra veckan att kyrkan bör se över kyrkolagen och initiera en diskussion om alla tänkbara brott som riktas mot barn.

Senaste veckoslut konstaterade omsorgsminister Paula Risikko att om inte kyrkolagen ändras görs ändringen i barnskyddslagen. 
En öppen diskussion om sexuella övergrepp mot barn är en tämligen ny företeelse i det finska samhället. Sjukhussjälavårdare Ann-Sofi Storbacka som är anställd av Raseborgs kyrkliga samfällighet, säger att frågor av det här slaget varit på agendan i bara cirka tjugo år. I bikten och i det själavårdande samtalet har både präster och lektorer absolut tystnadsplikt.

– I den lutherska kyrkan i Svenskfinland och Finland används bikten väldigt sällan. Men där är tystnadsplikten lika absolut som i själavårdssamtalet.

Absolution inget måste

Storbacka säger att det faktum att man allt mer börjat tala om sexuella övergrepp mot barn åtminstone delvis torde bero på att det funnits professionella själavårdare som tagit klientens berättelser på allvar. Hon understryker betydelsen dels av kärlek och gränser, dels av sanning och nåd, både för offer och förövare.

– För offren handlar det om att kunna sörja och kanalisera sin ilska och få mod att söka sin juridiska rätt. Förövaren måste få hjälp med att sona sitt brott både ur moralisk och juridisk synvinkel.

I Slaget efter tolv i radio Vega senaste vecka noterade Heikki Huttunen, generalsekreterare för Ekumeniska rådet, att den sakramentala tystnadsplikten överlevt i 2000 år. En lagändring skulle sannolikt leda till att både ortodoxa och katolska präster bröt mot lagen.

– De kanoniska sanktionerna är mycket stränga. Man förlorar sitt prästerskap om man bryter tystnadsplikten.

Huttunen underströk dock samtidigt att prästen i den sakramentala bikten inte behöver ge absolution. Prästen kan uppmana klienten att anmäla sig till polisen eller söka vård innan han kan få absolution.

”Detalj i helheten”

Lagfarna assessorn Kasten Österholm vid Domkapitlet konstaterar att det som en präst fått veta i en biktsituation eller i ett själavårdssamtal inte får föras vidare, tystnadsplikten är 100-procentig. Men om prästen får veta att ett uppenbart grovt brott som enligt allmän lag måste anges är förestående, måste han uppmana personen i fråga att underrätta myndigheterna. Om personen inte går med på detta måste prästen ingripa.

– Det här bör dock ske på ett sådant sätt att den som anförtrott honom saken varken direkt eller indirekt blir röjd.

Det sistnämnda gäller endast förestående brott, inte sådana som håller på att ske eller redan har skett.

Det enda undantaget från prästens 100-procentiga tystnadsplikt gäller alltså grova förestående brott, konstaterar Österholm.  

Chefredaktör Stefan Holmström på Borgåbladet lyfter fram en annan aspekt på problematiken: det finns tusentals och åter tusentals människor som inte är bundna av bikthemligheten och som tiger om torterade barn hos grannar och släktingar. Bikten är en liten detalj i helheten, skrev Holmström i en ledare den 12 maj.

Det håller också Ann-Sofi Storbacka med om. 

– Någonstans finns en gråzon: teori är teori och princip är princip. När det handlar om levande människor i konkreta situationer blir det genast svårare. När det handlar om brott, ondska och sådant som skadar är det viktigt med skydd för offret och gränser för förövaren.

Mao Lindholm



Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23