Barn och krig i fantasilandet Narnia

Kultur. I dag, lördag, har Wasa Teaters musikpjäs Häxan och Lejonet premiär. I teaterpjäsen Häxan och lejonet ställs både skådespelare och publik inför frågor om gott och ont. 13.3.2010 kl. 00:00

Jan Ericson

Den vita häxan Jadis (Lina Ekblad) och lejonet Aslan (Johan Fagerudd) blir pjäsens representanter för ondska och godhet.

 Kriget blir ett tema både i den verkliga världen och i den fantasivärld som pjäsens barn går in i. Att skildra kriget med dagens värderingar för nutidens unga utmanar både skådespelare och regissör.

Pjäsen baseras på C.S. Lewis klassiska fantasybok, och handlar om de fyra syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy som skickas att bo hos en släkting för att undkomma bombanfallen mot London under andra världskriget. Genom ett förtrollat klädskåp kommer de fyra barnen till Narnia, en värld befolkad av talande djur, dvärgar, fauner och andra sagoväsen. Det visar sig att människobarnen, eller sönerna av Adam och döttrarna av Eva som de kallas i Narnia, har en viktig uppgift i kampen mellan det goda och onda.

Häxan och lejonet beskrivs av många som en kristen allegori, men författaren själv skrev att den snarare är en hypotes. Med boken ville han ställa frågan – om det finns en annan värld än vår, en värld i behov av försoning, i vilken skepnad skulle Kristus då återkomma?

Parallell till krigsbarn

C. S. Lewis bok utkom 1950, och skrevs strax efter andra världskriget för en publik som själv hade upplevt tillvaron under kriget.

– För oss här i Finland blir parallellerna till våra egna krigsbarn väldigt tydliga, menar Johan Fagerudd som gör rollen som Aslan.

– Pjäsens huvudtema är de utsatta barnen. I det här fallet beror deras utsatthet på krigsutbrottet. Barn har ingen rösträtt när man fattar beslut om att gå ut i krig, utan får bara finna sig i att deras tillvaro blir helt annorlunda, förklarar pjäsens regissör Seija Metsärinne.

I Seija Metsärinnes tolkning av berättelsen leder det att barnen skickas iväg av sina föräldrar till att de skapar fantasilandet Narnia.

– Där kan de påverka sin omgivning. De gör val, tre väljer det goda och en det onda, de växer och kommer till nya insikter. Sedan återkommer de till sin egen värld – och då har ingen tid gått och inget runtom dem har förändrats.

– För vuxna innehåller pjäsen också frågan om varför vi efter 2500 år av skriven kultur fortfarande inte har kommit så långt att vi kan lösa konflikter utan krig. Dessutom hoppas jag att föräldrar som ser pjäsen ska förstå hur viktiga de är för sina barn.

Läs mera i Kyrkpressen 10/2010.

Erika Rönngård



ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00