Generationsväxling i kyrkan

Ledare. De stora åldersklassernas reträtt från arbetslivet har börjat också i kyrkan och i dess högsta ledning.
26.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inom en mycket kort tid har ärkebiskop Jukka Paarma, kanslichef Risto Junttila, biskopen i Helsingfors stift Eero Huovinen och kyrkostyrelsens ”utrikesminister” ecklesiastikrådet Risto Cantell meddelat att de går i pension.

Dessutom har kyrkan helt nyligen redan fått tre biskopar modell yngre: Seppo Häkkinen i S:t Michel, Matti Repo i Tammerfors och Björn Vikström i Borgå.

Till de nya blivande pensionärerna i kyrkans topp sällar sig en lång, lång rad kyrkoherdar, kaplaner, kantorer, diakonissor, kyrkvaktmästare och andra församlingsanställda. Samma gäller en stor grupp förtroendevalda. Hur stor återstår att se då nomineringarna inför församlingsvalet 2010 är klar. Och så har vi förstås också generationsskiftet på Kyrkpressen.

Det är alltså definitivt ingen överdrift att tala om generationsväxling i kyrkan. Men det är ingen orsak att överdriva den. Generationsväxlingen är lika naturlig och självklar som orsaken till den: alla blir äldre. Förändringar innebär i princip både hot och möjligheter och kyrkan är inte heller här något undantag. Allmänt taget kan man säga att hoten och möjligheterna är relaterade till val av person. Kort sagt bör man hitta rätt person för ett väntande uppdrag i en given tid. Verkligheten som arbetet ska utföras i och målsättningen med arbetet är ju givna faktorer. Frågan är därför vem som är bäst lämpad för jobbet. Detta gäller också i de fall arbetet går ut på att försöka forma en ny verklighet eller tillsammans med respektive beslutsfattare formulera ett nytt mål.

För dem som väljs till de centrala kyrkliga poster som är lediga nu och blir lediga under de kommande åren är utmaningarna många. Det gäller formerna för den kyrkliga verksamheten och det gäller innehållet i kyrkans förkunnelse och kommunikation. Med formerna avses det faktum att kyrkan med största sannolikhet tvingas se över sina strukturer bland annat och inte minst med tanke på de ekonomiska realiteterna. Med innehåll avses de teologiska spänningar som finns både i vår kyrka och i internationella, ekumeniska sammanhang.Hur de två utmaningarna påverkar varandra och den kyrkliga utvecklingen återstår att se.

I sämsta fall kan ekonomiska problem och sämre tider leda till pessimism och till en allt hårdare kamp om de knappare ekonomiska resurserna. Detta gäller inte minst de kyrkliga samfälligheterna och förhållandet mellan samfällighetens församlingar, men det gäller också frågor som har att göra med hur kyrkan centralt ska använda sina pengar. I bästa fall kan en försämrad ekonomi leda kyrkan och församlingarna tillbaka till en kärnverksamhet som i dag kanske inte alla gånger är eller uppfattas som klar och tydlig.

Mycket talar nämligen för att kyrkan och församlingarna i dag inte endast står inför ett generationsskifte utan också ett paradigmskifte. Och ett paradigmskifte betyder att man måste lära sig tänka på ett helt nytt sätt. Ur det perspektivet kan man säga att det kan vara en välsignelse att generations- och paradigmskiftet sker någorlunda samtidigt.

Å andra sidan gäller nog också här det gamla talesättet att lagom är bäst. En kyrklig förnyelse bör varken till form eller till innehåll lösgöras från den tradition som har gett och ger stadga och riktning åt verksamheten. Ju radikalare reformer som planeras, desto viktigare är det att de kan motiveras med och förankras i den kristna kyrkans lära, bekännelse och tradition.

Att reformera är i inte endast att omforma utan kan också vara att gå tillbaka, att återskapa.

I kyrkolagens två första pargrafer stadgas om kyrkans bekännelse och uppgift. Där sägs att ”den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna”. Om uppgiften sägs att kyrkan ”i enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan”.

Vad därutöver är behöver inte nödvändigtvis vara av ondo, men glöms grunden för och målet med den kristna kyrkan bort hjälper varken generationsskifte eller anpassning till nya paradigm. Då är loppet kört.

Stig Kankkonen



Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00

utdelning. Poststrejken är slut och idag trycks Kyrkpressens adventsnummer. På många håll hinner tidningen tyvärr inte fram till första advent 27.11.2019 kl. 14:58

Migrationsverket. Efter Europeiska människorättsdomstolens avgörande meddelar nu Migrationsverket att man kommer gå igenom femhundra negativa asylbeslut. 22.11.2019 kl. 13:57

betraktat. "Domedagen är som en helig dans då Jesus kommer att blåsa ut, rensa ut, döma ut all synd, all smärta, all ondska och allt lidande från världen." 23.11.2019 kl. 12:00

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen och i vanlig ordning var det en diger föredragningslista man behandlade. 22.11.2019 kl. 13:28

val. Kandidatuppställningen inför valet av kyrkomötesombud bjuder på överraskningar och glädjeämnen. Det blir ett spännande val, tror Lucas Snellman. 22.11.2019 kl. 12:28

psalmsång. "Psalmsång är också något som vi skapar tillsammans, det är ingenting som jag kan uppnå ensam." 22.11.2019 kl. 11:53

dop. Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential. 22.11.2019 kl. 09:12

språk. Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom. 21.11.2019 kl. 09:48

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30