En by fylld av framtidstro

Världen. Tillvaron i den idylliska djungelbyn Tutunendo utanför staden Quibdo i Colombia är hotad. Gerilla, paramilitär och militären befinner sig bara ett stenkast från byn. 20.10.2009 kl. 00:00

Johan Sandberg

Edwin Blanden tar sig ett dopp i ett vattenfall.

Johan Sandberg

I skuggan av sitt hus är det skönt en avrm dag i Tutunendo.

Johan Sandberg

Ungdomarna i Tutunendo firar byns skyddshelgon.

Ifjol drabbade militären och gerillan samman vilket kapade av landsvägen till Quibdo och isolerade byn från omvärlden. Ett internationellt gruvbolag har dessutom fått hyra byns mark för gruvdrift. Något som de flesta av de 4 112 byborna motsätter sig.

Men inne i byn gör man det bästa av tillvaron. Här skrattar man och har roligt. En ung generation bybor har tagit ansvar för byn och skapat en god samhörighet. Och framför allt framtidstro. Härifrån vill byborna inte flytta. Stämningen i Tutunendo – ja i hela provinsen Chocó – är på ett positivt sätt påtagligt annorlunda än i både Bogotá och Arauca.

Folk har vant sig

Tjugosexåriga Edwin Blanden är en av de unga ansvarstagarna i byn. Han visar stolt upp ungdomarnas nyodling av traditionella växter och ett nybyggt hus med gästrum som utgör byns samlingsplats. Han tar oss också ut på en båttur längs floden Rio Tutunendo, stannar vid en bäck och leder oss uppför bäcken till ett vattenfall där vi får ta oss ett dopp. Orden mikroföretag och turism är ledstjärnor för de unga i byn.

– Vi vill leva i fred och utveckla vårt kunnande och servicen i byn, säger han. Vi vill vara en förebild för hela Chocó.

Men i nästa andetag säger Edwin Blanden att det är svårt att vara en förebild i den verklighet de lever i.

– Det är besvärande politiserande som förs här i byn, säger han. Medel som budgeterats för Tutunendo når aldrig hit. Och de beväpnade styrkorna skapar en allmän oordning. I ett skede höll samhörighetskänslan på att försvinna men det har vi nu lyckats vända på.

Vad han inte säger är att gerillan FARC är så pass nära att de eventuellt såg oss bada i vattenfallet. Sådant talar man inte om i Colombia. Man talar i allmänna ordalag om konflikten eller väpnade styrkor. Det går inte att lita på någon, i synnerhet inte främlingar. Den som frivilligt eller påtvingat hjälpt gerillan, militären eller paramilitären kan bli utpekad som sympatisör och riskera att drabbas av de andras vrede. Så därför håller man helst tyst om vad man ser och hör. Men både FARC och paramilitära styrkor har förorsakat problem i Tutunendo.

– Folk här har vant sig vid att leva med konflikten, säger Blanden. Upplever man ett nederlag av ett eller annat slag gäller det bara att snabbt resa sig och inte låta rädslan ta överhand. För då vill ingen stanna kvar här.

Växter med stöd

Genom det Lutherska Världsförbundet stöder Finska Missionssällskapet utvecklingsprojekten i byn Tutunendo som grundats år 1772. Både samlingshuset i byn och odlingen av de traditionella växterna är projekt som fått del av stödet.

–  Stödet har gett oss en möjlighet att kunna stanna kvar här i byn. Och jag hoppas att vi ska kunna göra det.

Odlingen uppstod då Edwin Blanden och ungdomarna i byn såg en fara i att kunskapen om de traditionella växterna höll på att gå förlorad. De tog tag i saken och bad de äldre i byn berätta om växterna. Också Lutherska världsförbundets fältarbetare i Chocó, José Ortíz, bistår med råd.

–  Det är långt till läkare härifrån, säger Blanden. Nu söker vi ha kunskap om de traditionella växternas läkande kraft.

Odlingen är ämnad endast för byns behov och som exempel för grannbyarna. För börjar man sälja krävs medicinska tester.

Men att sälja Tutunendo som utfärdsmål vill man göra. När de väpnade styrkorna håller sig lugna kommer redan idag en del besökare från Quibdo till byn. Att göra en turistresa från Finland skulle vara extremturism av högsta rang. Men det skulle vara värt det

–  Jag tror på Gud, på Bibeln och mina möjligheter, säger Edwin Blanden. Jag tror att jag kommer att bo kvar i Tutunendo om fem år. Men då har jag familj.

Johan Sandberg



MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45