Orsak till glädje och oro

Ledare. Senaste vecka höll stiftsfullmäktige sitt möte i Tammerfors och i Seinäjoki presenterades en omfattande internationell undersökning om skriftskolarbetet i sju europeiska länder, däribland Finland.
15.10.2009 kl. 00:00
Det gemensamma för de båda tillställningarna var att de klart visade att det i såväl Borgå stift som Finlands evangelisk-lutherska kyrka finns orsak både till glädje och till oro.

En generell sammanfattning kunde kanske vara att det är tämligen bra nu, men framtiden är långt ifrån trygg.
Mänskligt sett.
För det är ju som biskop Gustav Björkstrand underströk som avslutning på sin framställning i Tammerfors: Kyrkan är Kristi kyrka – därför består den till tidens slut. Problemet är att samma visshet inte med nödvändighet gäller vår synliga, organisatoriska kyrka eller vår skriftskola.

De positiva elementen för Borgå stift är många. Här är några som biskopen lyfte fram:
Tillhörighet: 89,1% (Borgå stift) 81,7% (helhetskyrkan)
Konfirmation: 92,0% (Borgå stift) 88,5% (helhetskyrkan)
Dop: 90,1% (Borgå stift) 84,0% (helhetskyrkan)
Högmässa: 4,1% (Borgå stift) 3,1% (helhetskyrkan)
Till detta kunde han ytterligare foga att färre träder ur kyrkan i Borgå stift än i landet i övrigt och att även unga är mer kyrkotrogna.

Förenklat sagt kan man säga att det som gäller det allmänna för förhållandet mellan Borgå stift och resten av vår kyrka också gäller skriftskoljämförelsen mellan vår kyrka och de lutherska kyrkorna i ett antal andra europeiska länder.
I Finland är den procentuella andelen unga som går i skriftskola avsevärt större än i de länder undersökningen gällde. Och inte bara det. Hos oss leder skriftskolundervisningen till positivare resultat än i de övriga länderna.

Så långt är alltså allt bra och vi i Borgå stift och i Finland kan vara glada och tacksamma.
Men det finns problem och utmaningar. För Borgå stift utgörs de av geografisk och teologisk splittring, en segregering mellan aktiva och passiva medlemmar, bristande kristen fostran i hemmen och inte minst av medlemsflykten.
Ett för Borgå stift specifikt hot är den pågående kommunala strukturreformen som också kraftigt påverkar församlingsstrukturerna. För de svenskspråkiga församlingarna i allmänhet är hotet att de blir delar av och i finskspråkiga samfälligheter. Detta måste allvarligt och aktivt tas med i strategin och planeringen för Borgå stifts framtid.

Egentligen är det i princip samma problem och utmaningar för skriftskolan.
Utan lekmannaaktivitet svalnar intresset för kyrka och församling samt för att ge kristen fostran i hemmen. Utan kristen fostran i hemmen blir intresset för skriftskola och för kyrkliga förrättningar mindre. Med det minskade intresset ökar utträdet ur kyrkan.

Den verklighet vi lever i också på kyrkligt håll är att allt är mer eller mindre beroende av allt. Det gäller i synnerhet utvecklingen för den skriftskola som just nu är värd allt beröm.
Tidigare undersökningar visar att praktiskt taget alla utvecklingskurvor för sådant som kommer att påverka skriftskolbenägenheten på kortare eller längre sikt pekar neråt. Speciellt oroväckande är kurvan för kyrkligt vigda. På cirka tre decennier har antalet sjunkit från närmare 90 procent till omkring 57 procent.
Nedåt går också kurvorna för döpta och de som hör till kyrkan. Inte lika brant men i alla fall.

Då intresset för dop och kyrkliga vigslar avtar leder det med största sannolikhet till att intresset för allt annat kyrkligt också avtar.
Noteras bör kanske att detta inte innebär att intresset för det religiösa och andliga avtar, men nu reflekterar vi alltså över vår kyrkas framtid. Och då har den allmänna utveckling en stor, kanske avgörande betydelse.

Mitt bland alla dessa möjligheter, hot och utmaningar är det bra att komma ihåg att kyrkans Herre själv bygger och upprätthåller sitt hus. Och därför är det som biskopen sade: Kristi kyrka består till tidens slut. Och det är det viktigaste.
Men viktigt är också att alla som vill arbeta för Kristi kyrka gör det aktivt och uthålligt. Vi är ju ändå Guds medarbetare.
Stig Kankkonen



Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18