Pargas bjöd på kluriga frågor

Kyrka. Kluriga frågor med annorlunda grepp. Så definierade notarie Clas Abrahamsson biskopsutfrågningen i Pargas på tisdag kväll. Se bilder!
26.8.2009 kl. 00:00

Nina Österholm

Ja eller nej, inga förklaringar. Utfrågarna gav kandidaterna en möjlighet att svara kort.

Nina Österholm

Kyrkoherden i Henric Schmidt i Pargas.

Nina Österholm

Professor Gunnar af Hällström var en av kvällens två kluriga utfrågare.

Nina Österholm

Hedvig Långbacka, andaktsredaktör på radion, bidrog med kvistiga frågor och glada skratt.

Nina Österholm

Stiftsfullmäktiges ordförande Lars.Runar Knuts frågade sig hur kandidaterna ställer sig till församlingssammanslagningar.

Nina Österholm

En välbesökt kandidatutfrågning i Pargas varma församlingshem.

Nina Österholm

Upp med skyltarna!

Nina Österholm

Ja, nej, kanske?

Nina Österholm

Nej, nej, nej, säger Vikström, Perret och Åstrand.

Nina Österholm

Sixten Ekstrand och Juanita Fagerholm-Urch.

Som utfrågare fungerade Hedvig Långbacka och Gunnar af Hällström med matchande rosa färger på skjortorna. Kaffet doftade och stämningen var god i ett välbesökt Pargas församlingshem. En knapp rad Raseborgare fanns också på plats men de flesta väntas besöka onsdagens utfrågning i Esbo.

– Jag liksom de sparar mina frågor dit, sade Abrahamsson.

Den elaka frågan

Efter en lättare öppningsfråga angående ledarskap ställde af Hällström ”den lite elaka frågan som kom till mitt sinne”, som han själv uttryckte saken:

– Behöver vi alls en biskop, en ledare som står lite över församlingens nivå eller borde vi ställa in valet den 2.9?

– Jag är mot det patriarkala systemet i kyrkan och vill gärna minska på maktpyramiden, sade Juanita Fagerholm-Urch och fick i princip medhåll av sina motkandidater.

Ingen var ändå beredd att avskaffa biskopsstolen med omedelbar verkan.

–Någon form av ledning behöver kyrkan ha och biskopen representerar en del av den läromässiga kontinuiteten i kyrkan, sade Björn Vikström.

Den som blir biskop ingår i en apostolisk succession konstaterade Hedvig Långbacka och väckte munterhet bland publiken med sin fråga:

– Vem av era föregångare bland Borgå stifts tidigare biskopar vill ni efterlikna?

– Nu ska vi se vad Björn säger, hörs en glad röst ur publiken.

Bo-Göran Åstrand fick inleda svarsrundan diplomatisk:

– De är ju fina allihop och jag minns deras ansikten från tavlorna i domkapitelsalen i Borgå. Men måste jag välja någon så blir det Forssell för hans poetiska och andliga djup och John Vikström för hans intellektuella skärpa, sociala ansvar och ekumeniska ansats.

Också Juanita Fagerholm-Urch väljer Forssell och John Vikström även om hon poängterar att hon i dag vill vara något helt annat.

Björn Vikström klarade den kvistiga situationen genom ett ärligt erkännande:

–Jag skulle ljuga för mig själv om jag sade att jag inte alls jämför mig med den biskopsgärning jag följde med som barn. Jag hoppas ändå att väljarna inte ser mig som en liten kopia av min pappa alternativt låter mitt efternamn utesluta mig från alternativen.

Henrik Perret kan räkna upp goda sidor hos alla stiftets biskopar och dessutom en och annan rolig historia därtill. Han konstaterar ändå att han vill efterlikna ingen och alla av dem.

– Det finns många egenskaper man kan söka men jag tror att vi borde bli bättre på att komplettera varandra och fylla i starka sidor hos varandra.

Kandidat Sixten Ekstrand nämnde Forssell och Björkstrand som sina förebilder:

– Forsell för hans lyssnande och bedjande karaktär, Björkstrand för hans målmedvetenhet.

Vilka två egenskaper är då de viktigaste för biskopen i dag? Undrar Långbacka.

– Lyssnande och aktivitet, säger Ekstrand.

– Samarbetsvillig och tydlig, säger Vikström.

– Att han eller hon vågar fatta också obekväma beslut och att han eller hon är samarbetsvillig, säger Fagerholm-Urch.

– Missionerande och medkänslig, säger Perret.

– Samarbetande och lyssnande, säger Åstrand.

Hissa skyltarna!

De kanske kvistigaste och mest omdebatterade frågorna valde kvällens utfrågare att lösa med skyltar. En ja-skylt och en nej-skylt var allt kandidaterna behövde och fick svara med. Frågorna varierade mellan inställning allt från kyrkoasyl till homosexualitet men också klädval för byafesten och predikans plats i gudstjänstens avgjordes genom kortlyftning.

Innan publiken fick komma till tals kommenterade kandidaterna även recessionens inverkan på kyrkan samt finlandssvenskhetens betydelse i biskopsarbetet. Kandidaterna var nästan lika överens om diakonins stora betydelse för kyrkan som att partipolitik inte får ha betydelse i kyrkan.

– Vi måste förvissa oss om att alla partitillhörigheter känner sig lika hemma i kyrkan, sade Perret.

– Det kan bli lite lustigt om kyrkoherden som medlem av miljönämnden går runt och inspekterar gödselstackarna i byn, konstaterar Ekstrand.

Gudstjänstens plats och betydelse 

Sammanlagt fyra frågor ställdes från publiken. En av dem gällde gudstjänstens plats och förnyelse.

– Vi måste sluta säga att gudstjänsten är det viktigaste om vi firar den klockan elva på söndag förmiddag. Vi måste ändra på det, sade Fagerholm-Urch och rekommenderade vuxenkatekumenat som ett alternativ för utveckling.

Björn Vikström instämde i att förändring behövs.

– Bäst blir gudstjänsten när växelverkan mellan deltagarna och prästen fungerar, när predikan anknyter till något aktuellt i församlingen och när vi själva känner att vi trivs i gudstjänsten.

Enligt Ekstrand borde vi fokusera mera på var vi står i dag:

– Nu har vi planerat för dem som inte är i gudstjänsten och det är lite fatalt. Vi borde se till de som finns här.

Gemenskap med Gud och församlingen är nyckeln i Åstrands resonemang för gudstjänsten.

–När jag har kören och förebedjarna med mig framme vid altaret känns det bra. Samtidigt måste vi också vara öppna för nya koncept och alternativa modeller.

Också Perret betonade mångfalden, alla sorters gudstjänster passar inte alla.

– Samtidigt ska vi bevara liturgin. Den är en hälsning från den gamla kyrkan, en stafettpinne som rör sig genom tiderna.

Var är debatten? 

Kvällen avslutades punktligt och med den goda pargasstämningen i behåll. Inte ens biskopsval kan röra till lugnet i stiftets filbunke. Någon debatt bjöd kvällen inte på och kandidaterna var åter tämligen överens i de flesta frågor.

I dag onsdag går den sista av domkapitlets utfrågningar av stapeln i Esbo klockan 18. Absolut sista chansen att träffa alla fem kandidater ges inkommande söndag i Högbergsgården i Helsingfors. Då är det Församlingsförbundet som samlar kandidaterna till utfrågning under Björn Walléns ledning.

Nina Österholm



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00