Kyrkans dolda resurser

Ledare. Den ekonomiska nedgången har redan en längre tid satt sin prägel på nyhetsflödet. Fokuseringen har varit på företagens förluster, på uppsägningar och permitteringar, alltså på de direkta konsekvenserna av nedgången.
13.8.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

De indirekta konsekvenserna kommer med en viss fördröjning, men de kommer. Det innebär att inte endast företag måste anpassa sig till en ny verklighet. Också staten, kommunerna, kyrkan och församlingarna tvingas reagera. Också de måste – som det heter – se om sitt hus.

Åtgärder med anledning av den nya ekonomiska verkligheten som företagen lever i vidtas för att nå bestämda mål. Först prioriteras, rangordnas, målen och därefter åtgärderna.
Kyrkan och församlingarna delar, tillsammans med staten och kommunerna, företagens verklighet. Också de politiska och kyrkliga beslutsfattarna måste vara beredda att kritiskt och fördomsfritt se över sina prioriteringar.
Det är ju osannolikt att det som man gick in för i övertygelsen om fortsatt ekonomisk tillväxt är vettigt eller möjligt att genomföra i dag.

För kyrkans och församlingarnas del underlättas prioriteringsprocessen av att uppgiften är given en gång för alla. Den finns definierad i Jesu missionsbefallning och har för vår kyrkas del formulerats i kyrkolagen och kyrkoordningen.
Uppgiften är att förkunna Guds ord, att förvalta sakramenten, att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan.

I den välkomna strategihandledning för församlingarna som nyligen utkom på svenska (Pub-likationer från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2009:6) betonas genast i början att ”kyrkans framtid beror i hög grad på hur vi sköter dess grundläggande uppgift”.
Lite senare sägs att ”utgångspunkten för planeringen måste vara kyrkans väsen och det uppdrag som anförtrotts kyrkan”. Alltså det uppdrag som ovan nämndes.

Den övergripande frågan i planeringen av verksamheten och i prioriteringen av verksamhetsformerna bör därför vara: sköter vi med detta kyrkans grundläggande uppgift på bästa tänkbara sätt?
Det svåra är att i princip allt gott som görs är ett ja-svar på den frågan. Plus att allt som ännu kunde ingå i verksamheten också är det. Också här gäller sentensen alltid mer, aldrig nog.

En väg vidare kan vara att reflektera över hur direkt eller indirekt en viss verksamhet bidrar till att förverkliga kyrkans grunduppgift.
Det mest indirekta i förhållande till förkunnelse i olika former, sakramentsförvaltning, diakoni och mission blir i den modellen det man först kan överväga att avstå från.

Omfånget av verksamheten och hur den ordnas avgörs ytterst av vilka resurser som står till förfogande.
I vår kyrka har vi mer eller mindre vant oss vid en utveckling mot verksamhet baserad på lönearbete. Med andra ord på att det finns anställda som tar ansvar för och sköter allt.
Detta är naturligtvis förenklat sagt och verkligheten varierar också till denna del från församling till församling, men rent allmänt taget torde bedömningen vara korrekt.

En central, kanske till och med avgörande fråga i vår nya verklighet är om det också till denna del är dags för omprioritering.
Kunde inte församlingarna mera satsa på att ta fram och aktivera de dolda resurser som finns i form av kunniga lekmän i stället för att utgå från vad man klarar eller inte klarar av med avlönad arbetskraft?
Att i ord och gärning sprida det kristna budskapet, alltså förverkliga kyrkans grunduppgift, är en uppgift alla kristna är kallade till. Var och en gör det på sitt sätt och med sina nådegåvor.

Om de aktuella utmaningarna möts idérikt och konstruktivt kan det visa sig att de blir till stor välsignelse för kyrkan och de enskilda församlingarna.
Så går det om alla de resurser som trots allt finns aktivt kartläggs och fördomsfritt ställs till Guds förfogande. Men så går det knappast om tid och krafter i allt för hög grad används för att bokföra minustecknen i budgeterna.
Så gjorde de första kristna med lärjungarna i spetsen.
Stig Kankkonen



Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

FINLANDS SJÖMANSKYRKA. Elefteria Apostolidou från Borgå stift blir Finlands Sjömanskyrkas präst i Tyskland. Hon blir stationerad i Frankfurt och ledande präst i arbetet. 17.12.2024 kl. 16:01

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25