Ett nygammalt krav

Ledare. Om kyrkan vill vara Kristi kyrka måste den enligt Kari Sadinmaa radikalt politiseras. 9.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström


Biskoparna måste kraftigare ta ställning i samhällspolitiska frågor och i gudstjänsten bör den samhälleliga verkligheten stå i centrum. Det måste bli ett slut på psykosvammel och andligt mambojambo.
Kari Sadinmaa är präst och dramatiker och har aktivt deltagit i debatter om och kring girighet i olika former. Han har bland annat skrivit ett skådespel/hörspel kring temat.

Den kyrka som Sadinmaa har valt att tjäna ser han som en inskränkt och sniken ”casinokyrka” och en del av den maktapparat som förtrycker de svaga och utsatta.
Den kyrkan beskrev han i Helsingin Sanomat (19/6). I ett kommenterande inlägg skrev en annan präst i vår kyrka, teologie doktor och Laune församlings kyrkoherde Riitta Särkiö, en kommentar. Den var rubricerad: Jag känner inte igen Sadinmaas kyrka.
Som vi vet kan man se på och uppleva evangelisk-lutherska kyrkan i Finland så olika.

För dem som har ett lite längre tidsperspektiv känns de tankar som pastor Sadinmaa gör sig till tolk för bekanta. Och visst. De framfördes för 40 år sedan av dåtidens kyrkliga radikalprofet nummer ett Terho Pursiainen. Det bland annat i pamfletten ”Uusin testamentti” (Det nyaste testamentet), som publicerades år 1969.
Så här skrev Pursiainen: ”Den kyrka som utan bitande samhällskritik ägnar sig åt att binda om de sår som ett obarmhärtigt samliv förorsakat, har blivit tjänare åt denna världsålders furste.”
Helt följdriktigt efterlyste Pursiainen en kyrka som står i öppen och aktiv konflikt med ett omänskligt samhälle och ett slut på fromma andaktstal.

Självfallet är det inte endast de två nämnda herrarna som med 40 års mellanrum framfört kravet på en samhällspolitiskt radikal kyrka. Tvärtom. Genom historien har det kristna budskapets politiska dimension och det socialas plats och utrymme i det diskuterats.
Vissa tider och i vissa delar av kristenheten har den sociala dimensionen i kyrkan också betonats till den grad den kristna tron krympts ner till enbart ett socialt evangelium. Frälsningen i Jesus Kristus och evighetsdimensionen har marginaliserats eller tappats bort.

Det är här problemet i Kari Sadinmaas nygamla krav på en samhällspolitiskt radikal kyrka finns.
Då han kräver att den samhälleliga verkligheten ska stå i centrum i gudstjänstlivet, framför han ett krav som en kristen kyrka varken kan eller bör acceptera. I centrum för gudstjänstlivet i den kristna kyrkan står Kristus och frälsningen i honom. Utan den prioriteringen är evangeliet inte längre något evangelium och korset har fråntagits sin kraft.

Med detta absolut inte sagt att den sociala dimensionen är något som den kristna kyrkan kan glömma. Inte alls. Men den sociala dimensionen leder inte till frälsning och evigt liv. Det gör tron på Jesus Kristus och enligt kyrkans bekännelse kommer den tron genom förkunnelsen av Guds ord.
Vår kyrka tror, lär och bekänner att i synnerhet de som – för att citera bekännelseskrifterna – ”är pånyttfödda och förnyade genom den helige Ande är pliktiga att göra goda gärningar”. Inte för att bli frälsta utan för att det är Guds vilja. Det sociala ansvaret accentueras alltså som en följd av tron.
Vi älskar för att Gud först har älskat oss.

Kommer vi inte ihåg detta är faran överhängande antingen för att kyrkan blir en (social)politisk aktör bland många andra, eller en aktör vars budskap saknar trovärdighet då ord och handling inte talar samma språk.
Stig Kankkonen



Mest läst

    Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

    SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

    FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

    DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

    riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

    ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

    kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

    ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

    ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

    delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

    ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

    Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

    LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

    OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

    musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

    LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

    kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

    SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

    NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

    NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

    Mest läst