Bussar med budskap

Ledare. Var och en har religions- och samvetsfrihet. Det garanteras i grundlagens elfte paragraf. Den som vill säga att Gud finns har rätt att göra det. Den som vill säga att han inte finns har rätt att göra det.
2.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Till denna del finns det inte mycket att diskutera i fråga om den busskampanj som fritänkarna och humanistförbundet står för. Alltså kampanjen som säger att Gud kanske inte finns och att det därför inte finns någon orsak att oroa sig. Det är bara att njuta av livet.Om det är så de ser på verkligheten, om det är så de tror, har de rätt att säga det.

En fråga som kanske inte kan besvaras lika klart och entydigt är om alla har rätt att säga vad som helst var som helst. En annan är om det kanske finns orsak för alla ¬ – inte endast för fritänkare och humanister – att överväga form och innehåll för sitt budskap.

När det gäller busskampanjen har frågan väckts om det är rätt att ifrågasätta Guds existens på det aktuella sättet. En del chaufförer menar att bussen är deras arbetsredskap och att den inte kan förses med budskap som de själva inte står för.
Det som gör resonemanget problematiskt är att bussen visserligen är ett arbetsredskap, men den ägs inte av en enskild chaufför utan av ett bussbolag. Därför är det också bussbolaget som har rätt att bestämma vad som står på arbetsredskapet.

Chaufförernas rätt är att göra vad de kan för att få bussägaren att säga nej till att bussen används för dylika kampanjer. Och naturligtvis kan de låta bli att använda det tilldelade arbetsredskapet. Med de konsekvenser det har.
En annan fråga är hur de bestämmelser som reglerar vad arbetstagare får och inte får konfronteras med på sin arbetsplats gäller i det aktuella fallet.

Men bussen är inte endast ett arbetsredskap. Den är också ett transportredskap och ett synligt inslag i gatubilden.
Är det rätt att de som betalar för sin resa tvingas göra den i ett transportmedel som ropar ut ett budskap de inte omfattar utan kanske till och med aktivt tar avstånd från? Och är det rätt att en del av dem som inte kan undgå att se bussen påtvingas ett budskap som de upplever som främmande eller helt motbjudande?
Att det i andra städer finns bussbolag som sagt nej till den kampanj som fått grönt ljus i huvudstadsregionen visar att man kan se olika på bland annat dessa frågor.

Det är skäl att komma ihåg att också kyrkan har haft, och förmodligen kommer att ha, liknande kampanjer. Att de förhoppningsvis är kampanjer för Gud och för det som kristendomen står för varken kan eller får undandra dem samma kritiska granskning och samma kritiska frågor som den pågående fritänkarkampanjen.
Om det är rätt eller fel med kampanjer som djupt berör människors övertygelse är det i princip rätt eller fel oberoende av innehåll.

Det mest beklagliga, för att inte säga bedrövliga, med den omdebatterade kampanjen är dock den känsla den väcker av tomhet och meningslöshet.
Men å andra sidan säger kanske just detta vad det i grunden är fråga om: om Gud kanske inte finns återstår kanske bara tomhet och meningslöshet? Detta trots de flåshurtiga försöken att tala om att leva ett fullt liv här och nu som ett alternativ till ett begränsat liv i gemenskap med Gud.
Fritänkarna och humanistförbundet må anse att det skrämmande att tänka sig en verklighet där Gud finns. För många av oss andra är det verkligt skrämmande att tänka sig en verklighet där Gud inte finns.

Sist och slutligen borde kanske alla kristna – och alla som tror på Gud på ett annat än det kristna sättet – tillsammans tacka kampanjmakarna för att de så klart avslöjar att det enda de har att erbjuda är ett kanske-hopp och en kanske-glädje som man försöker pressa ur ett mörkt tvivel.
Om de hade haft något positivt och konstruktivt att erbjuda skulle väl det ha varit i centrum i den påskostade kampanjen?

Det kristna budskapet är positivt och glatt: Gud finns helt säkert. Sluta bekymra dig, njut av livet.

Stig Kankkonen



NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47